En framtida arbetsrätt : En granskning av nya LAS

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Karlstads universitet/Handelshögskolan (from 2013)

Författare: Sanna Andersson; [2022]

Nyckelord: Juridik; arbetsrätt; arbetsgivare; arbetstagare; LAS;

Sammanfattning: Detta arbete har jag valt att tillägna till en granskning av de nya lagförslagen gällande lagen (1982:80) om anställningsskydd. Statens offentliga utredningar har presenterat sitt förslag till ändringar i SOU 2020:30, En moderniserad arbetsrätt. I huvudsak är det fyra områden som utredningen har haft i uppgift att se över. De fyra områdena är turordningsregler, kompetensutveckling, lägre och mer förutsägbara kostnader vid uppsägning samt bättre balans mellan anställningsformerna. I korthet innebär förslaget att alla företag ska få undanta fem personer från turordningsreglerna till skillnad från idag då endast företag med högst tio arbetstagare får undanta två personer. Det föreslås även att möjligheten till sammanläggning av driftsenhet ska tas bort, att begreppet “tillräckliga kvalifikationer” ska bli endast “kvalifikationer” samt att åldern inte längre ska vara avgörande vid uppsägning av arbetstagare med lika anställningstid. Kompetensutveckling är något nytt som ska införas i lagen vilket innebär en sanktionerad skyldighet för arbetsgivaren att kompetensutveckla sina arbetstagare. Förslaget gällande lägre och mer förutsägbara kostnader vid uppsägning går ut på att en begränsning att väcka ogiltighetstalan ska införas samtidigt som möjligheten att kvarstå i anställningen under tvistetiden plockas bort. Slutligen föreslås kortare tider gälla för allmän visstidsanställda för att kvalificera sig för företrädesrätt till återanställning. Till detta har Arbetsmarknadsdepartementet tillkommit med egna lagförslag baserat på en principöverenskommelse mellan Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Svenska Kommunalarbetareförbundet. Förslagen är delvis utformade på liknande sätt som i SOU 2020:30. Min uppgift var att undersöka huruvida förslagen, både SOU 2020:30 samt de som presenterades av arbetsmarknadsdepartementet skiljde sig från gällande rätt. Min uppgift var även att utreda och granska förslagen och att diskutera några av de frågeställningar som cirkulerat kring förslagen. Jag har även valt att presentera mina egna förslag till en moderniserad, reformerad, framtida arbetsrätt. Jag kommer slutligen fram till att det finns vissa risker kring förslagen samtidigt som jag anser att en bedömning måste göras där fördelar får vägas mot nackdelarna av ett införande. Den första frågan jag ställde mig var om godtyckligheten riskerar att öka vid uppsägningar om utökade undantag från turordningsreglerna tillämpas. Mitt korta svar blev att det återstå att se och jag själv föreslår utökade undantag. Min andra fråga var om det fanns ett behov av att lagstifta om kompetensutveckling där jag fann att lagstiftning enligt mig inte är en lämplig väg att gå. Lagstiftning på området riskerar att bli stelbent, svår att tillämpa och tvistedrivande. Min tredje fråga var huruvida borttagandet av anställningens bestående under tvist om ogiltighet skulle riskera att öka godtyckligheten vid uppsägningar. Det jag kommer fram till är att risken att godtycklighet ökar kommer att finnas men att jag anser att fördelarna är övervägande och att anställningen således inte bör bestå. Den fjärde och sista frågan var om förslaget om förkortade kvalificeringstider för företrädesrätt till återanställning ökar balansen mellan anställningsformerna. Väldigt kortfattat kommer jag fram till att balansen högst troligen inte kommer att påverkas något markant samtidigt som förslaget å andra sidan inte kommer att medföra några större nackdelar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)