Preoperativ fasta hos hund med avsikt att minimera risken för gastroesofageal reflux : en enkätstudie om rutiner på svenska djursjukhus

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Clinical Sciences

Sammanfattning: Preoperativ fasta anses vara en del av patientsäkerheten. Den huvudsakliga anledningen till preoperativ fasta är att minska volymen av magsäcksinnehållet och dess surhetsgrad och därmed reducera risken för gastroesofageal reflux (GER) samt aspiration av magsäcksinnehåll. Aspiration till lungorna är alltid en allvarlig komplikation och kan i värsta fall leda till andnöd och död. Rekommendationerna för hur länge hundar ska fasta preoperativt varierar idag avsevärt. Att finna bevis för den optimala durationen av preoperativ fasta är däremot svårt, då resultaten från de vetenskapliga studier som finns skiljer sig åt på flera punkter med olika potentiellt fördelaktiga slutsatser. Syftet med detta examensarbete i djuromvårdnad var att undersöka hur länge friska hundar enligt litteraturen bör fasta inför elektiva ingrepp för att minimera risken för den anestesirelaterade komplikationen GER. Arbetet syftade även till att undersöka hur riktlinjerna kring preoperativ fasta ser ut på dagens djursjukhus via en enkät. En litteraturstudie gjordes där vetenskapliga artiklar samt facklitteratur söktes inom ämnet och en enkätundersökning utfördes där enkäten skickades ut till 25 djursjukhus runt om i Sverige. Enkätstudien visade att rekommendationerna kring preoperativ fasta på svenska djursjukhus såg väldigt olika ut. Det rekommenderades en fasta på allt mellan 4 och 14 timmar från fast föda. Det var dessutom vanligt att olika rekommendationer gavs ut från ett och samma djursjukhus trots att det uppgetts att djursjukhuset i fråga hade bestämda riktlinjer inom ämnet. Även i litteraturen kring ämnet var åsikterna mycket skilda angående hur länge hundar bör avstå från fast föda respektive vätska preoperativt för att minimera risken för anestesirelaterad GER. Detta trots att syftet med fastan överensstämde. I flera studier påvisas det att en långvarig fasta ökar förekomsten av GER då aciditeten av magsäcksinnehållet också har visats påverka. Att en längre tids fasta är associerat med en högre surhetsgrad av magsäcksinnehållet har majoriteten av undersökta studier fastställt. På grund av dessa faktorer bör en längre tids fasta ses som mindre fördelaktigt än en kortare period av fasta. Detta i kombination med de varierande resultaten från enkätstudien och faktumet att den preoperativa fastan anses vara en del av patientsäkerheten, motiverar att optimala riktlinjer bör arbetas fram.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)