Minoritetsmissbruk i aktiebolag : Är nuvarande lagstiftning en tillräcklig lösning på detta problem?

Sammanfattning: Huvudsyftet med föreliggande uppsats är att utreda huruvida dagens minoritetsregler i ABL medför en risk för minoritetsmissbruk samt vilka lösningar som kan finnas på detta problem. Även det generella syftet och funktionaliteten hos minoritetsskyddsreglerna skall undersökas. Inom ramen för uppsatsens problemformulering skall även utredas huruvida någon annan reglering än lagstiftning är tänkbar på detta område. I ett aktiebolag ligger bestämmanderätten på bolagsstämman hos majoriteten. I och med denna majoritetsprincip behövs ett skyddsregelverk för minoritetsaktieägarna för att undvika att dessa blir överkörda av majoriteten. Detta skyddsregelverk får dock inte vara alltför långtgående eftersom det då riskerar att leda till ineffektivitet och skadliga låsningar i bolagsstyrningen. Att hitta en balans som tillvaratar båda dessa gruppers intressen är ett stort problem och minoritetsskyddet har tidigare beskrivits som ett av aktiebolagsrättens ömtåligaste problem. På grund av minoritetsreglernas nuvarande utformning ges dock en möjlighet för minoriteten att utnyttja dessa för egen vinnings skull. Vissa av reglerna kan även beskrivas som onödiga såtillvida att de inte resulterar i någonting konkret för minoritetsaktieägaren och enbart medför kostnader och andra olägenheter för bolaget. En tanke viktig att beakta är om det kan finnas någon annan lämplig lösning för reglering av minoritetsskyddsreglerna. Tänkbara plattformar för detta skulle kunna vara exempelvis bolagsordningen eller aktieägaravtalet. I ett aktieägaravtal är möjligheterna till inskränkande bestämmelser större, då avtalsfriheten är stor. Nackdelen med aktieägaravtal är emellertid att det inte binder bolaget eller tredje man, utan endast de parter som ingått avtalet. I mindre bolag torde det dock inte vara någon omöjlighet att kunna samla alla aktieägare som parter och på så vis få till stånd funktionella minoritetsregler som är framförhandlade av båda aktieägargrupperna. Den slutsats som kan dras av det ovan anförda är således att dagens minoritetsregler i vissa fall riskerar att missbrukas av minoritetsaktieägarna och att vissa av reglerna i praktiken inte har någon betydelse alls för minoriteten. Därmed behövs en reformering av lagregleringen, eller ett helt nytt regelsystem som tillåter aktieägarna att till viss del själva utforma minoritetsskyddet, exempelvis genom ett aktieägaravtal.