Våmacidos hos mjölkkor

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management

Författare: Lovisa Lidholm; [2014]

Nyckelord: försurning; utfodring; fullfoder; kraftfoder; pH; anpassningstid;

Sammanfattning: Våmacidos är ett sjukdomstillstånd som uppstår då våmmens pH sjunker under det normala. Sjukdomen kan delas in i akut- respektive subakut våmacidos, beroende på grad av pH sänkning. Våmmens mikroorganismer bildar flyktiga fettsyror (VFA) från kolhydrater. Vid våmacidos bildas mer VFA än normalt på grund av för hög konsumtion av lättsmälta kolhydrater (stärkelse), framförallt kraftfoder. Detta resulterar i att våmmens pH sjunker för mycket. Kraftfoder stimulerar inte idissling och salivering, vilket är kons egna buffertsystem, då saliven innehåller buffrande ämnen. Fodrets innehåll och struktur påverkar våmmens pH olika, beroende på innehåll av lättsmälta kolhydrater och partikel-storlek. En foderstat med hög andel neutral detergent fiber (NDF) gynnar våmmiljön och det sker inte en stor sänkning av pH. Vid akut våmacidos ses tydliga symtom, så som uttorkning, diarré och ett betydligt försämrat allmän-tillstånd. Subakut våmacidos kan vara svårt att upptäcka, men minskat foderintag och lägre fetthalt i mjölken kan observeras. Det finns flera sjukdomar som är kopplade till våmacidos, så som fetthaltdepression, fång och trumsjuka. Det förekommer flera sorters mätningar av våmmens pH för att diagnosera våmacidos. Flera av dessa är ekonomiskt och praktiskt sett inte tillgängliga i konventionella besättningar och används därför endast i forsknings-sammanhang. För att förebygga sjukdomen krävs en väl utformad foderstat och en fungerande utfodrings-strategi. Det är svårt att behandla akut våmacidos och därför har det oftast en dödlig utgång. Behandling av subakut våmacidos görs genom att sänka andelen kraftfoder.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)