Peaceful Purposes in International Space Law

Sammanfattning: I takt med ett ökat antal nationella, militära rymdstyrkor har frågan om de rättsliga gränserna för militär användning av yttre rymden (outer space) blivit allt mer relevant. Inget rymdrättsligt traktat har antagits eller trätt i kraft sedan 1984 och innebörden av ”fredliga ändamål” (peaceful purposes) i det nuvarande regelverket är därför av betydelse. Fortfarande finns ingen allmängiltig definition av begreppet och uppsatsen avser därför klarlägga dels dess betydelse i artikel IV Rymdfördraget (OST), dels dess existens och betydelse i sedvanerätten. Utredningen utgår ifrån det traditionella sättet att tolka begreppet, det vill säga antingen som ”icke-militär” (non-military) eller som ”icke-aggressiv” (non-aggressiv). Det utreds även hur ”fredliga ändamål” påverkar lagenligheten av militär användning av yttre rymden. ”Fredliga ändamål” i artikel IV OST betyder ”icke-militärt” och är tillämplig för himlakroppar (celestial bodies), inklusive månen. ”Fredliga ändamål” i OST är dock inte rättsligt bindande för hela yttre rymden. Däremot medför traktatets preambel att övriga bestämmelser i traktatet ska tolkas i enlighet med ”fredliga ändamål”. ”Fredliga ändamål” i OST demilitariserar därför månen och andra himlakroppar men utgör inget rättsligt hinder för militär användning av övriga delar av yttre rymden. ”Icke-aggressiv” militär användning är tveklöst en förutsättning för att inte kränka ”fredliga ändamål” men det är inte dess betydelse eftersom en sådan tolkning varken stödjs av bestämmelsens lydelse, efterföljande praxis eller förarbeten. En sådan tolkning medför dessutom att bestämmelsen blir överflödig. Det är möjligt att ”fredliga ändamål” är en sedvanerättslig regel då det finns bevis som stödjer detta. En sådan sedvanerättslig regel skulle ha mer långtgående bindande effekt än OST. Dels eftersom den skulle binda även stater som inte är parter till OST, dels eftersom den – baserat på materialet som analyserats i uppsatsen – hade kunnat vara tillämplig för hela yttre rymden. Baserat på det traditionella sättet att tolka ”fredliga ändamål” skulle regelns innehåll däremot vara olika beroende på tillämpningsområde. I yttre rymden skulle den tillåta ”icke-aggressiv” militär användning men för himlakroppar inklusive månen skulle den endast tillåta ”icke-militär” användning. Avslutningsvis föreslås att tolkningen ”icke-aggressiv” idag inte är passande och att ”fredliga ändamål” istället bör ses som en presumtion. Presumtionen skulle innebära att militär användning som utgångspunkt vore förbjuden men med möjlighet att motbevisa. I motiverade och avvägda fall skulle det också kunna vara möjligt att ge företräde åt ”icke-fredliga ändamål”, däremot inte i de fall där ”fredliga ändamål” gäller ”uteslutande” (exclusively).