Det finaste är inte att få, det finaste är att få ge : En intervjustudie om personliga assistenters syn på sin yrkesroll, bemötande av barnperspektiv och relationen till barnet som assistansmottagare och barnets föräldrar.

Detta är en M1-uppsats från Mälardalens högskola/Hälsa och välfärd; Mälardalens högskola/Hälsa och välfärd

Sammanfattning: Under de senaste åren har personlig assistans till barn varit ett aktuellt ämne i media och uppmärksammats i politiska diskussioner i Sverige. Vi ser ett behov av att uppmärksamma detta i relation till barn som är beviljad personlig assistans stora delar av dygnet, och hur samarbetet ser ut med barnets föräldrar. För att ta reda på detta har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med personliga assistenter i en mellanstor stad i Sverige. Studiens resultat visar att personliga assistenter upplever att de beaktar barnperspektiv genom att se till barnens rätt till självbestämmande och fria vilja. De personliga assistenterna upplever relationen med barnets föräldrar som positivt. Däremot berättar de om olika exempel på när samarbetet försämras på grund av rollkonflikter mellan professionell- och privat roll. Studien har uppmärksammat flera utvecklingsområden för att som personlig assistent kunna utvecklas i sitt arbete vilket kan leda till att samarbetet med barnet och barnets föräldrar kan utvecklas.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)