Skattetillägg och skattebrott samt dess förenlighet med artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Under 2010 anmäldes 18 200 brott mot skattebrottslagen, inklusive grovt skattebrott och vådslös skatteuppgift. Skattebrott upptäcks och anmäls vanligtvis av Skatteverket eller av konkursförvaltare. I de flesta fallen förekommer även en skatteprocess i vilket det ingår skattetillägg. Skattetillägg är en särskild avgift som utgår med 40 % av den skatt som felaktigt deklarerats. Det finns ingen som helst begränsning i skattetilläggets storlek och den kan därför uppgå till mycket stora belopp. I artikel 4 punkt 1 i det sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen som gäller som svensk lag sedan 1995 finns ett förbud mot dubbla förfaranden i brottmål. Det har sedan länge diskuterats huruvida det svenska skattetilläggssystemet är förenlig med förbudet mot dubbla förfaranden i Europakonventionen. Både Regeringsrätten och Högsta domstolen har varit eniga om att den svenska ordningen inte strider mot Europakonventionens förbud mot dubbelbestraffning. Det framstår dock som osäkert om Europadomstolen kommer fram till samma slutsats vid eventuell prövning av frågan. En orsak till detta är att Europadomstolens praxis avseende kriterierna för vad som är att anse som samma brott enligt konventionen har varit otydlig. Enligt tidigare praxis som förekommit i Högsta Domstolen, Regeringsrätten och Europadomstolen utgör det inte förbjuden dubbelbestraffning om någon åtalas eller döms för samma gärning som föranlett påförande av skattetillägg. I ett av sina senaste avgöranden, det banbrytande målet Zolotukhin mot Ryssland, gör Europadomstolen ändring av sin tidigare praxis och förklarar att dubbelbestraffningsförbud i Europakonventionen istället bör tolkas som ett förbud mot åtal eller rättegång för ett andra brott då detta härrör från identiska fakta eller fakta som i huvudsak är desamma. Trots denna ändring kom Högsta domstolen i sina senaste beslut rörande skattebrott fram till att det fortfarande saknas klart stöd i Europakonventionen eller Europadomstolens praxis för att generellt underkänna det svenska systemet med dubbla förfaranden. Europadomstolens praxis ansågs inte utgöra hinder mot att pröva eller bifalla åtalet för skattebrott i de fall där skattetillägg påförts. I dagsläget finns det emellertid ett par tingsrättsavgörande där man vägrade att döma efter Högsta domstolens praxis. Haparanda tingsrätt konstaterade i ett mål rörande skattebrott att principerna om EU-rättens företräde och direkta effekt skall ha företräde framför kravet på ”klart stöd” som HD fastställde i sin praxis. TR ansåg att kravet var oförenligt med gemenskapsrätten och begärde därför i december förra året ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Målet är vilandeförklarat i avvaktan på svar från EU-domstolen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)