Den mångkulturella kyrkan : En jämförelse mellan Katolska kyrkans och Equmeniakyrkans integrationssyn

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Jönköping/HLK, Globala studier

Sammanfattning: Syfte – Avsikten med uppsatsen är att undersöka hur den katolska kyrkan och Equmeniakyrkan i Jönköping ser på integrationsarbete. Studien görs på två kyrkor i Jönköping, dels på den lokala katolska församlingen, dels på Andreasförsamlingen, som tillhör Equmeniakyrkan. Därför kommer dessa två församlingarna att jämföras. För att uppnå detta så ställs följande frågeställning: Hur ser katolska kyrkan och Andreasförsamlingen i Jönköping på frågor om integration och migration? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan katolska kyrkan och andra kyrkor inom Sveriges Kristna Råd i synen på integration och migration? Metod – Studien kommer att få svar på frågorna i frågeställningen genom en serie semi-strukturerade intervjuer med diakoner, pastorer och representanter från två församlingar i Jönköping och två organisationer som är relaterade till församlingen (en via mejl och en via telefon). De fyra intervjuade i studien var: Sankt Franciskus Katolska Församling i Jönköping, med diakonen Göran Fäldt. Equmeniakyrkans församling Andreasförsamlingen i Fjällstugan, Jönköping, där pastor Lennart Johansson är verksam. Sveriges Kristna Råd (SKR), där Björn Cedersjö är direktor för Ekumenisk diakoni/kyrka-samhälle. Caritas Sverige, där George Joseph är ansvarig för migrations- och flyktingfrågor. Från början skulle både SKR och Caritas intervjuas via mejl men på grund av omständigheter så kunde Caritas representant bara intervjuas via telefon. Dessa intervjuer kommer att jämföras för att få svar på frågorna som ställdes i uppsatsen. Diskussion och slutsatser – Katolska kyrkan via Caritas och Andreasförsamlingen hjälper migranterna med arbetssökandet, såsom att kontakta arbetsgivare och företag, samt hjälper dem att skriva sina CV:n. En annan likhet mellan Anderasförsamlingen och Sankt Franciskus Katolska Församling är att de hjälper migranterna att kontakta myndigheter, dock med några skillnader. Enligt resultatet anordnar samtliga intervjuade aktörer språkcaféer och språkhjälp till migranterna i sina samfund. För samtliga som var med i studien var språket och delaktigheten i samhället viktiga för integration av migranter.  Begränsningar – Denna studie är begränsad till två församlingar i Jönköping och två organisationer i Sverige: Caritas och Sveriges Kristna råd.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)