Företagens finansiella rapporter efter införandet av IFRS 16 : En kvantitativ studie på svenska börsnoterade företag efter den nya leasingstandarden

Sammanfattning: Bakgrund och problemformulering: I januari 2019 infördes den nya redovisningsstandarden för leasingavtal, IFRS 16. Standarden ersätter den tidigare standarden IAS 17 och innebär att leasingavtal vilka redovisats som operationella numera redovisas som finansiella, förutsatt att avtalen är längre än ett år och inte av ringa värde. Leasingstandarden förväntas nu påverka företagens balans- och resultaträkning samt kassaflödesanalys. Forskningsfråga: I vilken utsträckning påverkas börsnoterade företags finansiella rapporter till följd av IFRS 16? Denna frågeställning kommer att besvaras med följande underfrågor: Hur påverkas nyckeltalen skuldsättningsgrad, ROA, EBIT och EBITDA? Hur skiljer sig påverkan åt mellan olika branscher? Syfte: Syftet med denna undersökning är att bidra med en förståelse för hur företagens finansiella rapporter har påverkats till följd av IFRS 16. Undersökningen syftar vidare till att skildra huruvida leasingstandarden har påverkat respektive bransch på Nasdaq Stockholm. Forskningsmetod: Uppsatsens består av en kvantitativ forskningsstrategi där en innehållsanalys av andrahandsdata har tillämpats för att kunna besvara studiens forskningsfråga. Kvartalsrapporter har studerats med syftet att samla in relevant information vilken kan hänföras till studiens valda nyckeltal. Avgränsningar har gjorts till att studera förändringar i finansiella nyckeltal hos företag noterade på Nasdaq Stockholms Large Cap. Studiens valda nyckeltal lyder skuldsättningsgrad, ROA, EBIT och EBITDA. Totalt antal undersökta företag i studien är 100, inklusive undersökningens bortfall. Resultat och slutsats: Förändringar i företagens finansiella rapporter har skett till följd av IFRS 16. Återkommande påtagliga effekter av standarden återfinns inom Consumer services, Telecom och Technology medan de minst påverkade branscherna är Financials och Basic material. Resultat för de resterande tre branscherna Industrials, Consumer goods och Health care utgör studiens mellanskikt med varken lägst eller högst påverkan.