Idiopatisk epilepsi hos hund : en studie om tidpunkt för epileptiska krampanfall

Sammanfattning: SAMMANFATTNING Epilepsi hos hund är en förhållandevis vanligt förekommande neurologisk sjukdom inom veterinärmedicinen. Sjukdomen har sitt ursprung i hjärnan och orsakar en kronisk predisposition att drabbas av epileptiska krampanfall. Epilepsi delas in i idiopatisk epilepsi och strukturell epilepsi, varav den sistanämnda formen definieras av att en intrakraniell patologisk process initierar krampanfallet. Vid idiopatisk epilepsi är den bakomliggande orsaken okänd, men hos flertalet raser finns en misstänkt genetisk bakgrund. Det är en livslång sjukdom som ofta kräver kronisk behandling med ett eller fler antiepileptika. Sjukdomsförloppet varierar i svårighetsgrad mellan individer och raser och således förekommer även stor individuell variation i krampanfallens duration, omfattning och frekvens. I dagsläget är det inte fullständigt klarlagt om, och hur, tidpunkt för krampanfall varierar hos hundar med idiopatisk epilepsi. Syftet med denna studie var att undersöka om det föreligger en variation i anfallsfrekvens beroende av årstid, månad, veckodag och tidpunkt på dygnet. Arbetet syftar även till att ge en översiktlig sammanställning av ämnet idiopatisk epilepsi avseende definitioner och klassificering av krampanfall, olika typer av epilepsi, diagnostik samt behandlingsalternativ på hund. Studien utfördes som en retrospektiv fallstudie på en population svenska hundar. Trehundrafyrtiotvå patientjournaler granskades systematiskt, varav 154 uppfyllde inklusionskriterierna. Totalt studerades 1250 krampanfall fördelade på 151 patienter av 56 olika hundraser. För tidpunkt på dygnet var 519 av 1250 krampanfall (41,5 %) specificerade, för veckodag inkluderades 1144 av 1250 krampanfall (91,5 %) och för månad och årstid inkluderades samtliga 1250 krampanfall i studien. Flest antal krampanfall inträffade under natt (27,6 %) eller morgon (22,9 %) – tidpunkter då hunden ofta sover eller vilar. Fler krampanfall per patient och dag noterades på helgdagar i jämförelse med vardagar, med flest krampanfall på söndagar. Vidare varierade anfallsfrekvensen över årstiderna med högre anfallsfrekvens noterad under våren (flest antal krampanfall under maj månad (10 %)). Lägst anfallsfrekvens noterades under hösten och lägst antal krampanfall förekom i september (6,2 %). Resultaten för tidpunkt på dygn, helg- respektive vardag samt årstid visades vara statistiskt signifikanta. Ytterligare studier som undersöker sambandet mellan beteendemässiga, sociala och miljömässiga faktorer och tidpunkt för krampanfall på hund vore önskvärt i framtiden.