Problemområden inom dagens redovisning för onoterade K2- bolag

Sammanfattning: Bakgrund och problemdiskussion: I takt med en ökad harmonisering inom EU har IFRS införts som en enhetlig redovisningsstandard för alla noterade bolag inom unionen. Onoterade bolag tillämpar nationella regler som gäller i respektive medlemsland. I Sverige har det under de senaste åren vuxit fram en kritik gällande regelverket för de onoterade bolagen. Kritiken gäller framförallt att nuvarande regelverket är för stort och svårtillämpat för de onoterade bolagen, vilket leder till att den finansiella informationen som lämnas till bolagens intressenter i vissa fall kan anses vara bristfällig. BFN har ändrat inriktning på sin normgivning, och ska arbeta fram ett samlat regelverk för fyra kategorier av bolag. Frågan är vilka som är de bakomliggande faktorerna till att redovisningen har blivit såpass komplicerad för små och medelstora onoterade bolag. Problemformulering: Studien ämnar undersöka vilka huvudsakliga problemområden anser revisorerna finns inom dagens redovisning för de onoterade bolag som kommer att klassificeras som K2-bolag. Vi avser även att studera vad det är som medför att dessa områden är problematiska och/eller resurskrävande samt om dagens normgivningsförarbete omfattar desamma. Avgränsningar: I arbetet med att insamla empiri har vissa avgränsningar gjorts. Studien behandlar enbart ett fåtal problemområden inom dagens redovisning för onoterade K2- bolag. Områden som rör enbart beskattning undantas. Författarna avgränsar sig till ett revisorsperspektiv. Metod: En kvalitativ ansats har använts och sju intervjuer har genomförts. I arbetet med att utföra intervjuer har en delvis strukturerad intervjuguide utformats. Slutsatser: Författarna har funnit fem huvudsakliga problemområden inom dagens redovisning för onoterade K2- bolag. Författarna anser att bolagen bör föra ett kostnad/nytta resonemang kring framtagandet av redovisningen. De problemområden som författarna funnit är regelverkets komplexitet, varulager, pågående arbete, interimsposter och avskrivningar. Dagens normgivningsförarbeten kommer att medföra förenklingar för K2- bolagen om utkastet antas i sin nuvarande form. Diskussion och fortsatt forskning: De fem områden som belyses i uppsatsen är identifierade utifrån vad sju revisorer ansåg problematiska, vilket innebär att det inte går att generalisera att alla revisorer uppfattar dessa som problemområden. Författarna anser att ytterligare forskning kring uppsatsens fem problemområden kommer att behövas göras efter det att det nya regelverket för K2- bolag har antagits. En utökad studie kring kostnad/nytta anser författarna vore intressant.