Familjers upplevelser av hopp i vården av ett cancersjukt barn : en litteraturöversikt

Sammanfattning: Bakgrund  När ett barn drabbas av cancer, drabbas hela familjen. Detta betyder att om en individs livssituation förändras kommer detta påverka livet för alla inkluderade. Därför är det essentiellt att familjen och omvårdnaden betraktas som helhet. Hopp har visat sig ha en stor betydelse inom cancervården och för tillfrisknandet. Däremot kan avsaknaden av hoppet få konsekvenser som nedstämdhet, nedsatt motivation och minskad följsamhet i behandlingen.  Bakgrunden visar att sjuksköterskan är den profession som ter sig bäst lämpad i främjandet och bibehållandet av hoppet.  Syfte  Syftet var att beskriva familjers upplevelser av hopp i vården av ett cancersjukt barn.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt med 17 vetenskapliga artiklar. Tolv vetenskapliga artiklar söktes fram i PubMed och CINAHL samt fem stycken via en manuell sökning. Det totala antalet artiklar kvalitetsgranskades och genomgick sedan en integrerad analys.  Resultat  Flertalet familjer upplevde hoppet som konstant och den viktigaste faktorn i vården av ett cancersjukt barn. Däremot kunde familjer även uppleva att hoppets intensitet varierade beroende på vad som inträffade under behandlingen. Variationens intensitet beskrevs utifrån en hög hoppfullhet som resulterade i minskade ångestsymtom medan en låg hoppfullhet orsakade depression och ångest. Familjers upplevelser av vilka faktorer som främjade hoppet var framförallt ett empatiskt och förstående bemötande, stöd från närstående och vårdpersonal samt sanningsenlig information och kunskap om sjukdomen.  Slutsats  Alla familjer till ett cancersjukt barn upplever att hoppet har en signifikant betydelse i vården. Dels för att orka fortsätta behandlingarna genom den berg- och dalbana föräldrarna beskriver att cancervården medför, men också för att motverka de konsekvenser som cancern och hopplöshet kan orsaka, såsom depression och ångest. Sammantaget beskrevs hoppet som fluktuerande under hela vårdtiden men familjernas upplevelse av hoppet var alltid konstan