Internationaliseringsbegreppet i grundskolan : en dokumentanalys

Sammanfattning: Dagens samhälle är i ständig förändring, vilket hela tiden ställer nya krav på människor och utbildning. Internationalisering i skolan kan idag innebära bland annat internationella kontakter med skolor i andra länder, diskussioner kring attityder och värderingar eller temaveckor med internationell anknytning (Brodow, 2003).   Litteraturgenomgången visade bland annat att pedagoger arbetade med internationalisering på olika sätt i undervisning. Ofta ansåg pedagoger att internationaliseringsarbete skulle integreras i den vanliga undervisningen (Skolverket, 1999). Det är viktigt att elever får kunskap om olika kulturer, för att lättare kunna tolka och förstå dessa (Fredriksson & Wahlström, 1997). Begrepp som kultur upplevdes och definierades på olika sätt (Eklund, 2003). Syftet med examensarbetet var att undersöka begreppet internationalisering i utvalda dokument som riktades mot grundskolan, samt att jämföra om förändringar av begreppets innebörd har skett och hur det framhölls att internationaliseringsarbete skulle bedrivas inom undervisningen.   Metoden är en dokumentanalys som inspirerats av ett hermeneutiskt förhållningssätt. De dokument som valdes var två Statens offentliga utredningar [SOU], från 1948 och 1992, och läroplanerna från 1962 till 1994 samt kursplaner i språk från 2000. Dokumenten har undersökts utifrån två teman: skolan och samhället och internationalisering i undervisningen.   Resultatet visade att det internationella perspektivet fanns i någon utsträckning i samtliga analyserade dokument. Det internationella perspektivet framkom i samtliga dokument genom bland annat skolans demokratiska förhållningssätt. Elevers förståelse för olika kulturer och vikten av att inse hur betydelsefullt internationellt samarbete är exempel på demokratiska principer präglade av ett internationellt perspektiv, som ansågs viktiga att framhålla i undervisningen. Dokumenten betonade att internationaliseringsarbetet skulle finnas integrerat i skolans verksamhet. Dokumenten framhöll även vikten av att skolan arbetade för att eleverna skulle inse innebörden av internationellt samarbete. En slutsats av undersökningen är att internationalisering på senare tid, gått från att vara något som det undervisades om, till att i högre omfattning bli en del av undervisningens utformning då hela samhället och skolan blivit mer internationaliserad över den tidsperiod som de analyserade dokumenten sträcker sig.