Äkta och oäkta bostadsföretag- ett avgränsningsproblem

Sammanfattning: Syfte och problemformulering: Syftet med denna uppsats är att genom aktuell rätt och rättspraxis genom åren klargöra var gränsdragningen går mellan äkta och oäkta bostadsföretag och hur denna gränsdragning görs. Problemformulering; Hur avgränsas äkta privatbostadsföretag från oäkta bostadsföretag? Metod: I uppsatsen används klassisk juridisk metod och uppsatsen inleds med en deskriptiv del som redogör för lagbestämmelsen, de lege lata. Därefter följer en tolknings och analys del för att sedan även framföra en del kritik och förslag de lege feranda. Resultat: Genom att använda juridisk metod kom jag fram till att det finns en del gemensamma avgörande faktorer för hur ett äkta privatbostadsföretag särskiljer sig från ett oäkta bostadsföretag. Den juridiska metoden har gjort att jag kunnat avväga och värdera de olika källornas tyngd för rättstillämpningen och att lagen ibland inte är uttömmande. Slutsats: De avgörande faktorerna för hur ett äkta privatbostadsföretag avgränsas från övriga bostadsföretag kan anses vara; om den kvalificerade andelen av den totala verksamheten utgör 60 %, om föreningen har en likartad verksamhet till omfattning och karaktär sedan bildandet, om tröghet ska råda, om alla bostäder och lokaler är upplåtna med bostadsrätt, om annan verksamhet än att upplåta bostäder till medlemmar bedrivs i mer än ringa omfattning och om bostadsrättsföreningen innehar fastigheter med blandad verksamhet och om dessa fastigheter då är ägandemässigt och skattemässigt frikopplade från bostadsdelen. Att definitionen av ett äkta privatbostadsföretag är allmänt hållen öppnar upp för bevisprövning där föreningen har bevisbördan. Avsaknaden av konkreta regler eller uttalanden i rättspraxis förespråkar till viss del de lege ferenda avseende beräkningsmetoden och beräkningsunderlaget. Förslagsvis borde även en tydligare tröghetsregel kunna införas, vilken tar fasta på om tröghet ska råda eller inte och i så fall när, vid en eventuell omklassificering från äkta till oäkta bostadsföretag. Att definitionen av ett äkta privatbostadsföretag utgör en tröskelbestämmelse synes däremot vara fortsatt viktigt. Att gällande vissa frågor t.ex. för vad som ska anses vara kvalificerad verksamhet och ingå i beräkningsunderlaget kan dock viss allmän hållning förespråkas då viss bevisprövning leder till utveckling på området. All kritik och uppmärksamhet kring när ett äkta privatbostadsföretag kan riskera att övergå till att klassificeras till ett oäkta bostadsföretag är således inte befogat. Det har snarare att göra med att många inte vill förlora sin privilegierade status som äkta privatbostadsföretag och därmed beskattas lindrigare än i andra fall.