Skogsbranschens marknadsföringsinsatser riktade till barn och unga i grundskolan

Sammanfattning: Med skogen som klassrum finns möjligheter till att integrera ämnesundervisning för samtliga årskurser i grundskolan, samtidigt som eleverna får förutsättning att lära sig om samband i naturen – i praktiken. En positiv effekt av samverkan mellan näringslivet och skolan är möjligheten att bredda kunskapen hos eleverna, de framtida arbetstagarna, om branschers roll i samhället samt vilka yrken och arbetsmöjligheter som finns. Med ökad medvetenhet för olika branscher och yrken ökar även möjligheten till att vara ett attraktivt alternativ i de ungas yrkesval. Det kan i sin tur påverka branschens framtida rekryteringsmöjligheter och kunskapsförsörjning. För att få en översikt av hur tillgänglig och aktiv skogsbranschen är för grundskolans elever, utöver Skogen i Skolan-samverkan, har föreliggande studie utförts för att kartlägga omfattningen av utförda marknadsföringsinsatser under 2017. Det har även innefattat en kartläggning av de tillfrågades inställning till samverkan med grundskolan i olika former. Ändamålet med studien är att presentera ett material för Skogen i Skolans verksamhet att jobba vidare med, men att även lärare i grundskolan och skogliga branschaktörer förhoppningsvis kan inspireras av varandras engagemang och aktiviteter. Den kvantitativa undersökning som ligger till grund för denna rapport har utförts med datainsamling genom två digitala enkäter, vilka utformades olika beroende på urvalsgrupp. Urvalsgrupperna valdes ut subjektivt, varav den ena representerades av Skogen i Skolans tio regionala styrgrupper och den andra av Skogen i Skolans nationella styrgrupp. Syftet med att använda dessa två urvalsgrupper var att spegla både regionala och centrala insatser som utförts. Regionalt sett är respondenterna positivt inställda till samverkan med skolan i olika projekt. Däremot var den tid som investerades i insatser eller aktiviteter riktade till barn och unga i grundskolan generellt begränsad. En trend som genomgående gick att se var att de nordliga regionerna Västerbotten, Jämtland, Västernorrland och Dalarna-Gävleborg tenderade att engagera sig i aktiviteterna i större omfattning än resterande regioner. Ur det centrala perspektivet kunde utläsas att det fanns en enad uppfattning om att det behövs en stor arbetsinsats för att sprida kunskap om skogsbranschen till grundskolans elever, medan den arbetsinsats respektive respondents företag la på marknadsföringsinsatser av detta slag vid undersökningens tidpunkt varierade. Några slutsatser av studien är att omfattningen av aktiviteter påverkas av tid och resurser. Det är svårt att investera tid i detta vid sidan av övriga mer ordinarie arbetsuppgifter. Det kan också ha att göra med att man till större del samlat insatserna i samordnarfunktionen hos Skogen i Skolan, eller att det inte finns någon i företaget som har ett uppdrag att arbeta med dessa frågor. Hur än arbetet med marknadsföring av skogsbranschen till barn och unga fortsätter, tror jag att skogsbranschen i allmänhet behöver se över alternativ och åtgärder. Finns det ett behov av att stärka och utveckla de forum som arbetar med dessa frågor idag, eller behövs nya kanaler och fler ambassadörer för att sprida kunskap om skogen och dess arbetsmöjligheter?