Den aktiva staden : En fallstudie över hur idrottsområden har integrerats i Stockholms nya stadsdelar 1950-2020

Sammanfattning: Fysisk aktivitet anses viktigt för en hälsosam och välmående livsstil. Då stadens fysiska miljö har en stor inverka på hur invånarna använder och rör sig i staden, kan även stadens utformning påverka hur fysiskt aktiv befolkningen är. Människor med bra tillgång till idrotts- och aktivitetsområden är upp till 43% mer fysiskt aktiva jämfört med dem med sämre tillgång. Tillgängligheten och närheten till platser för fysisk aktivitet är därav viktiga faktorer som kan påverka hur fysiskt aktiva människor blir. Mot den bakgrunden studeras hur stadsplaneringen i Stockholm har inkluderat och planerat för idrotts- och aktivitetsområden, och vilka resultat detta har fått i den fysiska miljön i form av genomförandet av dessa områden. Studien bygger på en litteraturstudie över stadsbyggnadsideal och planeringen för idrott från 1950 till idag. Därefter genomförs en fallstudie där sex stadsdelar i Stockholm undersöks, byggda under varsitt decennium mellan 1950 till 2020. I fallstudien studeras både hur stadsplaneringen bemött och planerat för idrott och fysisk aktivitet, och hur genomförandet av idrotts- och aktivitetsområden därefter skett. Både likheter och skillnader upptäcks mellan stadsdelarna. Medan idrottsområden planerades mycket övergripande i den äldsta studerade stadsdelen Vällingby, skedde planeringen betydligt mer detaljerat i stadsdelarna från 2000-talet. Skillnader hittas även i bland annat vilken typ av idrotts- och aktivitetsområden som planerades och genomfördes, och variationen av dessa inom stadsdelarna. Likheter i planeringen för idrott inom stadsdelarna observeras, såsom vikten av skolornas tillgång till idrottsområden. Trots en stor variation i vilken plats idrotten haft i stadsplaneringen och skillnader i förutsättningarna för respektive stadsdel, så genomfördes en klar majoritet av de planerade idrotts- och aktivitetsområdena i alla de stadsdelar som studerades. Med den varierande hanteringen av idrott och fysisk aktivitet i stadsplaneringen och den effekt det har fått på tillgången till idrotts- och aktivitetsområden, bedöms planeringen för idrott skett reaktiv och som ett svar på behovet snarare än proaktivt och kontinuerligt. Ett tillvägagångsätt som nu verkar förändras när intresset för idrott i stadsplaneringen tycks öka. Med den fysiska aktivitetens många fördelar för samhället, både för befolkningens hälsa och med möjligheter att bidra till en hållbar utveckling, är en genomtänkt planering för idrotts- och aktivitetsområden en förutsättning för aktiva invånare. Men viktigare anses ändå genomförandet av dessa platser, då det endast är de genomförda platserna som kan skapa den tillgänglighet och närhet som bidrar till en mer fysiskt aktiv befolkning. Då den fysiska miljön har en stor inverkan på befolkningen kan planeringen och genomförandet av plats för idrott och rörelse vara en viktig komponent för att uppfylla en rad hållbarhetsmål och för en mer hälsosam befolkning i en hållbar stad.