Prioritering av åtgärder för förbättrad juverhälsa i automatiska mjölkningssystem

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management

Sammanfattning: Svensk mjölkproduktion har under de senaste 30 åren genomgått stora strukturförändringar. Allt fler gårdar väljer att ställa om från uppbundna system till lösdrifter med ökad mekanisering och automatisering. 40% av svenska mjölkkor kopplade till Växa Sveriges program kokontrollen mjölkas numera i automatiska mjölkningssystem (AMS). Detta är en omställning som ställer nya krav på mjölkföretagares arbetsmetodik och åtgärdsplanering för att bibehålla samma nivå av såväl produktion som djur- och juverhälsa. En del studier visar att en omställning till AMS medför negativ inverkan på juverhälsan. Andra studier pekar istället på förbättrad spen- och juverhälsa i samband med installation av AMS. De ibland motsägelsefulla resultaten från olika studier av samma aspekter, antyder att skillnaderna i arbetsrutiner och beslutsfattning kan vara viktigare för juverhälsan än egenskaper hos systemet i sig själv. Det är av betydelse för mjölkbranschen att identifiera möjliga åtgärder för att förbättra juverhälsan på gårdar med automatiska mjölkningssystem. Syftet med denna uppsats är att ge en översiktlig bild av faktorer som påverkar juverhälsan vid installation av mjölkrobot och om det finns möjlighet att undvika problem med juverhälsa på gårdar med AMS genom att förändra principer för systeminställningar och beslut för skötselåtgärder. Det finns en lång rad aspekter som skiljer sig åt vid jämförelse mellan AMS och konventionella system utan robotmjölkning. Själva mjölkningsprocessen är det känsligaste arbetsmomentet ur juverhälsosynpunkt och bör optimeras för att förbättra rengöring i samband med förberedelser samt minska risken för övermjölkning. För att förbättra de givna omständigheterna för maskinell rengöring av spenar och juver är det viktigt att ko- och stallhygien håller hög standard. God stallhygien är en av grundförutsättningarna för en sundare juverhälsa. Vidare sker mastitdetektion i ett AM-system via automatiserad sensormetodik. Tekniken lever dock inte upp till gällande ISO-standarder avseende testets sensitivitet respektive specificitet. För att tidigare och mer effektivt upptäcka mastiter och enskilda kor med förhöjt celltal bör man därför komplettera med manuell provtagning. Slutligen presenteras två olika system för beslutsfattning inom juverhälsoarbetet på gårdar med AMS. Robotpyramiden är ett åtgärdssystem med konkreta förslag på insatser för att förbättra juverhälsan på gårdar med AMS. Evolotinary operation (EVOP) utgör snarare ett verktyg för att förbättra och strukturera beslutsfattning inom juverhälsoarbetet, men verkar vara en lovande metod för att systematiskt förbättra juverhälsan på gårdsnivå.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)