Glykol som kolkälla för lakvattenrening

Sammanfattning: Kväverening är en viktig process som utförs i många av de större reningsverken i Sverige föratt eliminera farliga ämnen som i stor utsträckning påverkar miljön och den globalauppvärmningen. En effektiv metod för att bli av med det kemiskt bundna kvävet är att användasig utav en denitrifikationsprocess med en kolkälla vars huvuduppgift är att med hjälp av kolreducera kvävet till mer stabila och mindre reaktionsbenägna molekyler. Att välja rätt kolkällakräver att många olika parametrar tas i akt eftersom olika kolkällor arbetar olika bra i olikamiljöer. SÖRAB använder idag Brenntaplus som kolkälla i deras denitrifikationsprocess för att få enönskad kväverening. De har undersökt alternativa kolkällor som helt eller delvis skulle kunnaersätta den befintliga kolkällan. Initiativtagare och uppdragsgivare för examensarbetet ärJohanna Leback på SÖRAB. Det primära målet med examensarbetet var att undersöka om denglykol som SÖRAB får in som farligt avfall skulle kunna användas som kolkälla eller om deninnehåller för mycket av farliga ämnen. Utöver denna potentiella kolkälla låg även fokus på attundersöka några externa kolkällor ur ett ekonomiskt samt ett miljömässigt perspektiv. För att bestämma om den inkommande glykolen skulle vara lämplig att använda som kolkällagjordes flera provtagningar på olika batcher för att avgöra om sammansättningen av deninkommande glykolen skiljde sig avsevärt mellan olika prover. För att veta om ämnena iglykolen skulle påverka lakvattnet och göra så att det utgående lakvattnet innehåller halter somöverstiger det uppsatta riktvärdena så gjordes beräkningar på hur glykolen skulle påverkalakvattnet. Vid kväverening med närvaro av kolkälla är det även viktigt att ta i akt mängden COD ikolkällan och hur lätt bakterierna i vattnet har att komma åt dessa. Eftersom det inte fannstillgång till praktiska försök på detta så gjordes en uppskattning baserad på tidigare studier frånandra reningsverk samt en teoretisk beräkning. De kolkällor som undersöktes utöver glykol var etanol, metanol, glycerol, ättiksyra samt dennuvarande kolkällan. Mängden för dessa kolkällor skiljer sig dock avsevärt eftersom de är olikaeffektiva vid kväverening men priserna för dessa jämnade ut och gav ett likvärdigt pris. Denkolkällan som stack ut var metanol som var ungefär hälften så dyr som resterande kolkällor.Kolkällorna arbetar under olika betingelser och kräver olika kriterier för att fungera. Vissa avkolkällorna är explosionsklassade och kräver särskilda rör medan andra har en hög fryspunktvilket måste tas i akt när förvaringen av kolkällan ska göras. Slutsatsen som kan dras av detta examensarbete är att varje enskild reningsanläggning reagerarolika på olika kolkällor och det är svårt att teoretiskt beräkna en mängd som ska doseras vidbestämda betingelser. Teoretiskt kan ett referensvärde räknas ut som används vid förstadoseringen men efter det behövs en justering för att hitta den mängd som ger den bästa reningensamtidigt som inget överskott utav kolkälla tillförs. Den deponerade glykolen som SÖRAB fårin via privatpersoner anses inte lämplig att dosera då innehåller från sats till sats skiljer sig mycket.