Upphovsrätt och olovlig fildelning - en analys av ansvar, intresseavvägningar och åtgärder i digital miljö

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Olovligt tillgängliggörande av upphovsrättsligt skyddat material genom fildelning är ett av vår tids mest debatterade ämnen. Teknikens utveckling har gjort det möjligt för enskilda personer att snabbt och kostnadsfritt tillgodogöra sig perfekta kopior av musik och film. Detta resulterar i att kompensation uteblir för upphovsmän och deras rättighetshavare. På grund av anonymiteten på internet är det svårt att bekämpa fenomenet. I detta arbete utreds den enskilda intrångsgörarens ansvar ställt mot rättighetshavarens intressen. Upphovsrättens viktiga roll i samhället och kulturlivet understryks i flera internationella avtal. Dess efterlevande, speciellt i digital miljö, får dock inte inverka alltför negativt på grundläggande rättigheter, exempelvis personlig integritet, rätt till privatliv, skydd av personuppgifter, informations- och yttrandefrihet. Rättighetshavare behöver tillgång till effektiva åtgärder för att stoppa intrång men fildelningens globala struktur i kombination med ett oöverskådligt antal gärningsmän har gjort denna intresseavvägning till ett svårlöst fenomen. Proportionalitetsprincipen har en central roll vid avvägningen och följer som en röd tråd genom debatten. Sätten att fildela på utvecklas konstant och jakten på fildelare uppfattas ofta som en kamp mot tekniken. Olika tekniska strukturer gör det svårt för rättighetshavare att samla bevisning och identifiera intrångsgörare. I vissa fall är identifikation rent av omöjlig då det erbjuds tjänster som gör användare helt anonyma. Vilka aktörer man bör rikta sitt val av åtgärd mot blir därför en central fråga. Vid en analys framträder två grundläggande ståndpunkter. Enligt den ena bör man fokusera på den enskilda intrångsgöraren, annars riskerar man att respekten för upphovsrätten går förlorad. Enligt den andra tillgodoses rättighetshavarnas intressen bäst genom att åtgärderna inriktas på mellanhänder, t.ex. internetleverantörer, då dessa har möjlighet att snabbt stoppa intrång. Intresseavvägningen har fallit ut på skilda sätt i olika delar av världen. Sverige har tenderat att vara restriktiv mot ingrepp i enskildas privatliv och integritet vilket har väckt frustration hos rättighetshavare. Civilrättsliga åtgärder i form av varningsbrev, vite och informationsföreläggande har hittills inte gett önskad effekt. Samtidigt leder knappt en bråkdel av intrången till åtal. Runt om i världen har man börjat använda sig av olika former av utbildande policy i kombination med blockering av internettrafik. Blockering framstår som en attraktiv åtgärd under förutsättning att det förordnas om genom någon typ oberoende prövning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)