Förebyggande ska vara betryggande : Vikten av information vid HPV-prevention

Sammanfattning: Bakgrund: Livmoderhalscancer är en av de vanligaste cancerrelaterade dödsorsakerna i utvecklingsländer. Humant papillomvirus (HPV) är ett sexuellt överförbart virus som kan, vid bestående infektioner, orsaka livmoderhalscancer. I Sveriges infördes år 2010 ett vaccin till flickor som skydd mot de typer av HPV som orsakar livmoderhalscancer med 70%. I Sverige erbjuds kvinnor mellan 23 till 50 år cellprov vart tredje år, vilket minskar risken att utveckla livmoderhalscancer med 90 %. Majoriteten av kvinnorna deltar dock inte i de erbjudna cellprovskontrollerna. Eftersom HPV är ett sexuellt överförbart virus kan det hos vissa vara stigmatiserat och leda till en känsla av skam. Människans syn på den sexuella hälsan och kroppen präglas av människans kulturella bakgrund och erfarenheter vilket påverkar människans värderingar och val. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av HPV-förebyggande åtgärder. Metod: Denna studie baserades på en litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar som samlades in via noggrann analys och som ligger till grund för resultatet. Dessa artiklar bestod av vetenskapliga originalartiklar som samlades in från tre olika databaser. Analysen redovisades med två huvudteman och ett undertema. Resultat: Resultat framkom i två teman; Cellprov och HPV-vaccin. Under Cellprov tillfogades ett undertema; Självtest. Resultatet visade att kvinnors erfarenheter influerades av deras kulturella bakgrund och det i sig påverkade deras attityder mot preventiva åtgärder. Det visade sig även att den kulturella bakgrunden och mödrars erfarenhet av livmoderhalscancer påverkade mödrars attityd gentemot vaccin för sina döttrar. Deltagandet av cellprovstagning påverkades av kvinnors tidigare erfarenheter och skam/skuldkänslor gällande cellprov. Kvinnors erfarenhet av självtest var positivt då det ökade integriteten och därmed minskade känslan av skam. Diskussion: Kvinnors attityd till cellprov och HPV-vaccin präglades av kunskapsbrist och kulturell påverkan. Kvinnors önskan av en mer individanpassad information både språkligt och skriftligt ansågs som ett positivt och välbehövt inslag i vården. Mer vikt bör läggas på att öka deltagandet och kunskapen hos kvinnor genom att anpassa informationen som ges ut till individen. Madeleine Leiningers teori om transkulturell omvårdnad är ett hjälpfullt stöd för sjuksköterskor att anpassa vården utifrån individens kulturella bakgrund. Det gäller både den information som lämnas och omvårdnaden av patienter.