Effekt av kombinerade rehabiliteringsmetoder vid neglekt efter stroke: en litteraturöversikt

Sammanfattning: Bakgrund Stroke är den tredje största orsaken till funktionsnedsättningar i världen och många av de som överlever drabbas av neglekt. Neglekt beskrivs ofta som en oförmåga att uppmärksamma eller orientera sig till stimuli på den motsatta sidan av hjärnskadan vilket kan ge stora problem med bland annat dagliga aktiviteter och sysslor, men försvårar även rehabiliteringen efter stroke. Neglekt är en komplicerad åkomma som saknar väletablerade rehabiliteringsmetoder men med hjälp av kombinerade metoder ökar bredden av åtgärderna. Syfte Studiens syfte var att beskriva effekten av olika kombinerade rehabiliteringsmetoder vid neglekt efter stroke. Studiedesign: Litteraturöversikt Metod En litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, PEDro och Cinahl med sökord som bland annat innefattar “stroke”, “neglect” och “rehabilitation”. De inkluderade artiklarna bestod av randomiserade kontrollerade studier mellan år 2000-2021 som undersökte kombinerade icke-farmakologiska interventioner vid neglekt efter stroke. En kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes med PEDro-skalan (från 0-10 poäng). Resultat Nitton artiklar inkluderades i sammanställningen. Generellt var den vetenskapliga kvaliteten god enligt PEDro-skalan med en lägsta och högsta poäng på 4 respektive 8. Sexton olika kombinationer av rehabiliteringsmetoder presenterades och 11 studier visade på en statistiskt signifikant förbättring hos experimentgrupp jämfört med kontrollgrupp efter Extremitetsaktiveringsträning+sensorisk påminnelse, Transkutan Elektrisk Nervstimulering+Visuell avsökningsträning, Optokinetisk stimulering + Visuell avsökningsträning, Uppgiftsspecifik aktivitet + Visuell avsökningsträning, Uppgiftsspecifik aktivitet+Ögonlappsbehandling, Forcerad träning + Optokinetisk stimulering, Extremitetsaktiveringsträning+ Visuell avsökningsträning, Spegelterapi + Extremitetsaktiveringsträning, Nackvibrationsbehandling + Prismabehandling, Prismabehandling+ funktionell elektrisk stimulering och repetitiv transkraniell magnetisk stimulering +Sensorisk påminnelse. Visuell avsökningsträning och Ögonlappsbehandling var de mest förekommande metoderna som kombinerades och alla artiklar utom 3 inkluderade endast patienter i den subakuta fasen efter stroke. De utvärderingsmetoder som användes mest var Behavioural Inattention Test och Catherine-Bergego scale, men flertalet andra metoder observerades, bland annat Functional Independence Measure, Barthel Index och flera enskilda subtest ur Behavioural Inattention Test. Slutsats Kombinerade rehabiliteringsmetoder vid neglekt efter stroke tycks ha större effekt jämfört med enskilda interventioner och många studier visar lovande resultat. Dock behövs mer forskning för att kunna säkerställa och specificera effekten av kombinerade interventionsmetoder, samt vilken träningsdos och när i processen rehabiliteringen bör genomföras för bästa effekt.