Genusroller på diversifierade lantbruk : stereotypa roller på lantbruksbranschen
Sammanfattning: Idealet om den stereotypiska lantbrukaren är djupt rotad i samhället vilket leder till att rollfördelningarna i lantbruksbranschen kan vara svåra att bryta (Elvin-Nowak & Thomsson, 2006). Detta bidrar till att kvinnan tvingas konkurrera med de föreställningar som finns om lantbrukets rollfördelning och behöver ta sig an en manlig roll för att tas på allvar som lantbrukare. På ett diversifierat lantbruk kan dessa roller bli tydligare eftersom det finns fler verksamhetsgrenar och fler roller att fylla. Detta kan leda till att mannen tar sig an de typiska uppgifterna för en lantbrukare medan kvinnan ansvarar för de andra verksamhetsgrenarna. Uppdelningen bidrar till, enligt teori och empiri som undersökts i studien, att kvinnan inte ses som en lantbrukare varken från omgivningen eller enligt sig själv. Syftet med studien är att undersöka hur genus görs på diversifierade lantbruk. Våra två forskningsfrågor är: hur påverkar genusnormer arbetsuppgifterna på de studerade diversifierade lantbruken? Hur görs genus för att uppnå jämställdhet på de studerade diversifierade lantbruken? För att svara på frågorna har en kvalitativ metod använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts på två diversifierade lantbruk. Vid diskussion kring frågeställningarna drar författarna av studien slutsatsen att könsmaktsordningen kan bidra till att kvinnan behöver ta på sig en manlig roll när hon går utanför den stereotypiska arbetsuppdelningen för att bli tagen på allvar som lantbrukare. Vilket i sin tur kan leda till att arbetsuppgifterna blir uppdelade utifrån genusnormer och ökar samhällets syn på hur en kvinnlig lantbrukare ska vara. I och med att genus görs i lantbruksbranschen skapas normer och strukturer som kvinnliga lantbrukare måste arbeta mot.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)