Samband mellan snödensitet och snödjup samt snödensitetens variation i terrängen i Överumans avrinningsområde

Sammanfattning: Mängden vatten som når vattenkraftverken har betydelse för mängden el som kan produceras. Därav är det väsentligt att veta hur mycket vatten som finns i ett område och som kan bidra till elproduktionen. I områden där nederbörden till största del faller som snö kan det vara svårt att uppskatta hur mycket vatten som finns när snön sedan smälter. Genom att mäta snöns densitet kan man på ett säkrare sätt ta reda på hur mycket vatten som finns magasinerat i snö. Projektet berör Överumans avrinningsområde vilket är ett delavrinningsområde för Umeälven. Ett avrinningsområde är det geografiska område där allt vatten inom området bidrar till vattenflödet i en punkt längre nedströms. Genom att mäta snödensitet på olika djup har olika samband kunnat tas fram. Detta har gjorts genom att dels använda ett snörör för att få upp en snökärna men också genom att gräva snöschakt. Äldre mätvärden från Vattenregleringsföretagen har också erhållits. Snöschakt har gjorts i olika terrängtyper för att se om densiteten skiljer sig mellan kalfjäll, trädgränsen och i björkskogen medan snörör har använts på en yta av 50 x 50 m för att se hur representativt ett mätvärde är för ett större område. Syftet är att undersöka eventuella samband mellan terrängtyper och densitet som kan användas för att förenkla uppskattningen av snödensiteten i ett större område. Djupen för samtliga schakt var mellan 125-150 cm och vid mätningarna med snörör varierade snödjupet mellan ca 65-210 cm. Resultatet visar på en trend där snöns densitet ökar med djupet, för att närmare botten sedan bli mindre igen. Trenden var märkbar i samtliga terrängtyper men inte i alla djupprofiler. Resultatet för den rumsliga variationen visar på att det ser ut att finnas ett samband mellan snös densitet och snödjupet, samt att densiteten inom rutnätet varierar mycket. Mätvärdena visade på en relativt jämn korrelation fram till ett avstånd på ca 30 m, därefter minskade korrelationen.  Resultaten indikerar att mätvärdena kan variera mycket både rumsligt och i en djupprofil vilket medför att ett mätvärde inte representerar området i så stor utsträckning, utan kan variera mycket. Den ojämna fördelningen av snö vilken kunde observeras kan bero på en variation av träd i området samt att terrängen lutar. Lika så varierade densiteten mellan olika vegetationstyper, men vid indelning i olika terrängtyper verkar det finns en likhet mellan värden vilka är tagna inom samma terrängtyp. Trenden med att densiteten minskar närmare marken beror på en temperaturgradient som får snön att sublimeras och sedan deponeras på nytt vilket bildar så kallad ”depth hoar”, men att det inte var märkbart i alla djupprofiler visar också på lokala skillnader i marken.  För att utveckla projektet bör fler snöschakt göras inom samma terrängtyp för att lättare kunna jämföras med varandra och se vilka som avviker, samt studera den rumsliga variationen i fler terrängtyper. Sammanfattningsvis visar projektet på att det finns en rumslig variation av såväl snödjup som densitet i terrängen även på små skalor, samt att ett samband mellan snödjup och snöns densitet går att finna i olika grad.