Idrottspedagogik - relationen mellan lärare och elev. : utifrån ett genusperspektiv

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Författare: Jacob Einebrant; [2011]

Nyckelord: Idrottsundervisning; Genus; Tävling;

Sammanfattning:

Syfte och frågeställningar

Syftet med min studie är att förklara hur relationen mellan lärare och elev ter sig sett ur ett genusperspektiv. Jag avser, ur ett genusperspektiv, granska hur idrottsundervisningen på skolan praktiseras och därigenom förstå och förklara hur relationen mellan lärare och elev formas, och vad detta kan få för konsekvenser. Med stöd av det sociala perspektivet på lärande kommer min studie grunda sig i den rådande genusordning som verkar under idrottsundervisningen. Med detta som grund har jag valt att fokusera på följande frågeställningar:

Finns det tydliga pojk- respektive flickaktiviteter, hur visar det sig i undervisningen?

Vart riktas uppmärksamheten, varför, och vad får det för konsekvenser?

Vad har tävling som moment för inverkan på idrottsundervisningen, sett ur ett genusperspektiv?

Metod

Jag valde att göra en kvalitativ studie där jag använde mig av intervjuer och observationer. Jag intervjuade två lärare och åtta elever. Lärarna intervjuade jag var för sig och eleverna intervjuade jag i två gruppintervjuer med fyra i varje grupp. Observationerna genomförde jag i de två klasser där jag hämtat elever till intervjuerna. Datainsamlingen är genomförd på en högstadieskola i en norrförort till Stockholm. Intervjuerna spelades in, transkriberades och därefter analyserades.

Resultat

Resultatet av min studie visar att både lärare och elever menar att relationen mellan dem är god. Däremot visar det sig att den uppfattningen brister i analyseringen av elevernas individuella svar. Pojkarna får mycket mer uppmärksamhet än flickorna i idrottsundervisningen. Uppmärksamheten riktas till pojkarna eftersom det är de som tar mest plats. Det visar sig även att det är pojkarna som helst vill tävla, och att tävling som moment är mer fördelaktigt för pojkarna eftersom de är mer tävlingsinriktade. Detta i sin tur resulterar i att flickorna ofta hamnar i bakgrunden. 

Slutsats

Flickorna hamnar i bakgrunden och vågar inte visa vad de egentligen kan. Detta och det faktum att pojkar hörs och syns mest resulterar i att pojkarna får en närmare relation till läraren eftersom det är till dem uppmärksamheten riktas. Jag har i denna studie försökt redogöra för varför det efter 100 år av idrottsundervisning fortfarande verkar betraktas som en pojksport, och varför relationen mellan flickor och lärare blir lidande.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)