Tillämpning av RR 17: I vilken utsträckning ger RR 17 utrymme för subjektiva bedömningar?

Detta är en Magister-uppsats från Lunds universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: SYFTE: Vårt övergripande syfte är att undersöka hur företag tillämpar RR 17. Vi beskriver, analyserar och jämför de värdeminskningsindikationer som företagen beaktar samt de subjektiva bedömningar som företagen gör i samband med en värdenedgångsprövning. METOD: Vår studie präglas främst av det induktiva angreppssättet eftersom den tar sin utgångspunkt i verklighet och praxis, och våra slutsatser grundar sig på empiri. I vår empiri har vi använt oss av den kvalitativa metoden, vilken ger oss en djupare förståelse för de problemkomplex som vi studerar. Vi har undersökt företag inom skogsindustrin, och då framför allt de som tillämpar RR 17, för att se hur tillämpningen av denna rekommenation ser ut. RESULTAT: Vi har kommit fram till att företagen inte i så stor utsträckning beaktar samtliga indikationer som RR 17 ställer upp, utan det är främst indikationer i den interna rapporteringen som uppmärksammas. Vidare har företagen i olika stor utsträckning utvecklat egna indikationer som de uppmärksammar. Vid tillämpning av RR 17 sker värdenedgångsprövningen i första hand av olika kassagenererande enheter med hjälp av en DCF-modell. Här har vi kommit fram till att det främst är beräkningen av nyttjandevärdet som är förenad med stor subjektivitet. Genom små justeringar i parametrarnas värden kan storleken på nedskrivningen skilja sig med avsevärda belopp. Denna subjektivitet är orsaken till att företagen anser det vara svårt att beräkna nyttjandevärdet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)