Kommunikation i särskolan : En fallstudie om AKK i särskolan

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Mälardalens högskola/Akademin för utbildning, kultur och kommunikation; Mälardalens högskola/Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

Sammanfattning: Syftet med studien var att få en djupare förståelse för hur verksamma lärare i grundsärskolan och gymnasiesärskolan arbetar för att utveckla elevernas kommunikation med hjälp av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Studien genomfördes på en grundsärskola med inriktning träningsskola samt på en gymnasiesärskola med inriktning individuellt program. En jämförelse mellan dessa skolformer gjordes gällande likheter och skillnader i hur lärare arbetade med alternativa kompensatoriska kommunikationshjälpmedel för elever i olika åldrar. För att genomföra studien användes kvalitativa intervjuer med sex stycken lärare, som intervjuades vid två tillfällen vardera. Som metod användes även observationer, med hjälp av observationsschema, i klassrumsmiljö. Studiens insamlade material har analyserats genom att kategorisera materialet i olika teman utifrån dess syfte. Följande tre teman framkom under analysen: AKK och hjälpmedel i undervisningen, hinder i kommunikation samt pedagogens kunskaper inom AKK. Denna fallstudie visade att samtliga lärare arbetar med någon form av AKK i klassrummet för att öka elevernas möjligheter till att kommunicera. Några av de metoder som används är bilder, pekprat samt tecken som stöd. Samtliga lärare uppger dock att det kan vara svårt att hitta rätt form av stöd för att öka kommunikationen och att det krävs tålamod och tid. Lärarna poängterade vikten av kollegialt samarbete genom att arbeta tillsammans och utbyta erfarenheter. De menade också att det är viktigt att ta tillvara på elevernas intresse och sedan skapa individuellt stöd för dem. Ingen pågående utbildning inom AKK genomförs på de skolor som lärarna arbetar på, något som lärarna på grundsärskolans träningsskola efterfrågade. Ett annat behov som framkom från samtliga lärare var att ha tätare kontakt med habilitering och då främst logopeder. Det visade sig även att det var svårt att hitta lämpligt undervisningsmaterial. Mycket får lärarna skapa själva, vilket är tidskrävande. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)