Hur ska man diagnostisera zinkbrist?

Sammanfattning: Zink (Zn) är ett mikronäringsämne som är nödvändigt för människans fysiologi. Upptaget av zink varierar beroende på kostens innehåll av zink samt om den innehåller ämnen som är hämmande eller stimulerande på zinkupptaget. Syftet med studien var att undersöka vilket referensområde som är normalt för zink i plasma och serum hos friska personer samt att undersöka risken för kontamination av zink från rör, korkar och pipettspetsar. Syftet var även att jämföra zinknivåerna i plasma och serum efter ett intag av zink i 4 veckor, samt att jämföra zinknivåerna med body mass index (BMI), albumin, östradiol samt markörer för inflammation och järnstatus. Sammanlagt 54 subjektivt friska personer rekryterades till studien, främst studenter från Linköpings universitet och personal inom laboratoriemedicin, Region Östergötland. Venprovtagning utfördes på forskningspersonerna och zinkproverna analyserades på Konelab 30i med en spektrofotometrisk metod. Resultatet visade att zinknivåerna i serum och plasma hos friska personer är lägre än de referensintervall som är angivna inom laboratoriemedicin samt i litteraturen. Det visade även att kontaminationsrisken av zink från rör, pipettspetsar och korkar är ytterst liten. Efter tillskott av zink ökade zinkkoncentrationen i serum och plasma (p<0,001). När det gällde övriga parametrar var det endast ferritin hos gruppen med låga utgångsvärden som visade signifikant lägre värden efter zinktillskott. Slutsatsen blir att referensområdet för zink hos friska personer bör justeras. Risken för kontamination av zink från rör, pipettspetsar och korkar är mycket liten och att dessa material som används idag kan fortsätta användas i samband med zinkanalyser.