Effektiv kontroll och nya krig - en tvärvetenskaplig analys av den internationella sedvanerätten på statsansvarsområdet

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Statsansvar är på folkrättens område en viktig pusselbit för att kunna hålla stater ansvariga för folkrättskränkningar. De senaste decennierna har en diskussion skapats om folkrättsligt ansvar för en stat när icke-statliga aktörer agerar på staters uppmaning eller under statens kontroll. Denna uppsats behandlar två olika lösningar på statsansvarsområdet om staters ansvar för icke-statliga aktörer som lagts fram av International Court of Justice (ICJ) och International Criminal Tribunal of the Former Yugoslavia (ICTY). I Nicaraguafallet utvidgade ICJ statsansvarets tidigare funktion och staters ansvar över icke-statliga aktörers ageranden genom införandet av två kontrolltest. Det första strict control-testet likställer juridiskt den icke-statliga aktören med ett statligt organ och det subsidiära effective control-testet gör staten ansvarig för aktörens specifika folkrättsstridiga handlingar. Det handlar alltså om kontroll över aktören eller dess handlingar. Genom sitt avgörande i Tadićfallet skapade ICTY en spricka i den juridiska diskursen då överklagandekammaren kritiserade ICJ:s test och sänkte tröskeln för kontroll genom skapandet av overall control-testet. Uppsatsen har förutom ett rättsutredande syfte ett tvärvetenskapligt syfte och en teori från freds- och konfliktvetenskapens område kommer att belysas. Teorin bygger på idén om att krigens form och hur de utspelar sig har förändrats från de storskaliga mellanstatliga konflikterna som folkrätten modellerats för att reglera. De nya krigen är asymmetriska och lågintensiva och utkämpas i större utsträckning med inblandning av icke-statliga aktörer. Debatten om vilken kontrollnivå som ska krävas har skapat en diskurs med tydligt motstående argument. Med en avsaknad av bindande folkrättsliga källor att se till är rättsläget komplicerat och oklart. Ses rättsläget ur ett de lege ferenda-perspektiv där nya teorier om krig och dess aktörer belyses finns det enligt mig dock en anledning att ifrågasätta den konservativa bilden av rättsutvecklingen som presenteras av ICJ-testens anhängare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)