Tur i oturen eller tur i turordningen

Sammanfattning: Kandidatuppsatsen undersöker innebörden och omfattning av driftsenhetsbegreppet samt det tillhörande ortsbegreppet, båda funna i 22 § LAS. Båda begreppen används i det svenska turordningssystemet och är avgörande i den aspekten att de fastställer de yttre gränserna för vilka som ska ingå i en turordningskrets. I realiteten innebär det att begreppen bestämmer vilka som riskerar att bli uppsagda. Syftet med kandidatuppsatsen blir emellertid att klargöra rättsläget för de båda begreppen och undersöka vilka rättsfaktum som påverkar tolkningen av dessa. Är begreppen i huvudsak avhängiga geografiska eller organisatoriska faktorer? För att uppnå syftet används en rättsdogmatisk metod där samtliga av de fall som uppkommit i Arbetsdomstolen vägs mot bland annat förarbeten, doktrin, utredningar och betänkanden. Efter att ha presenterat rättsläget kring begreppen förs en analys av dess tolkning och tillämpning idag. Vilken problematik har tolkningen och tillämpning inneburit historiskt samt vilka framtida problem står de inför. Hur kan ett system som utvecklades med syfte att passa 70-talets industrisamhälle fungera med dagens arbetsliv som präglas av distansarbete, bemanningsföretag och butikskedjor? Behöver begreppet förnyas eller bytas ut? Eller har vi idag ett rättsläge där båda parterna är nöjda.