Företagskoncentrationer på den digitala marknaden – Håller EU:s koncentrationsreglering måttet?
Sammanfattning: Den digitala marknaden medför många fördelar, både för företag och konsumenter. Samtidigt ställer den snabba utvecklingen och marknadsstruktur som finns på den digitala marknadens krav på regleringen av företagskoncentrationer. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka särdrag som karakteriserar den digitala marknaden. Vidare är uppsatsens syfte att utreda om EU:s koncentrationsreglering lämpar sig för en bedömning utifrån den digitala marknadens särdrag. Slutligen syftar uppsatsen till att ge förslag på hur koncentrations¬regleringen kan anpassas för att underlätta en bedömning utifrån särdragen. För att besvara uppsatsens frågeställningar används en EU-rättslig metod, med fokus på EU:s grundprinciper och ändamål. Det material som används består i första hand av koncentrations¬förordningen samt EU-kommissionens vägledningar och riktlinjer. Ekonomisk litteratur används för att undersöka den digitala marknadens särdrag. Dessutom granskas ett antal EU-kommissionsbeslut för att undersöka hur regleringen implementeras för koncentrationer på den digitala marknaden. I utredningen identifieras ett antal särdrag som karakteriserar den digitala marknaden. Företag agerar på flersidiga marknader och åtnjuter fördelar genom nätverkseffekter. Dessutom utövar användare på den digitala marknaden ofta multihoming. Företag har tillgång till stora mängder data samt agerar på nollprismarknader. Därutöver åtnjuter företag på den digitala marknaden stora stordrifts- och räckviddsfördelar. Företag på den digitala marknaden är dessutom ofta stora konglomerat. I undersökningen av EU-kommissionens praxis framgår att vissa av dessa särdrag nämns i besluten, men att bedömningen av dessa utgör undantag från regleringen. Utredningen visar att dagens koncentrationsreglering i många fall är lämplig för bedömning-en av koncentrationer mellan företag på den digitala marknaden. Problem med marknadsdefinitionen samt den efterkommande bedömningen av företagskoncentrationer uppstår dock i förhållande till marknadens flersidighet, nollprissatta marknader samt att företag ofta är konglomerat. I uppsatsen ges därför förslag på ändringar av regleringen. I uppsatsen ges förslag om att ett nytt test baserat på kvalitetsminskning utformas för företags-koncentrationer samt att EU-kommissionen uppdaterar riktlinjerna så att marknads¬andelar kan beräknas utifrån antalet unika användare. Dessutom krävs nya skadeteorier för att kunna bedöma om en konglomeratkoncentration kommer att leda till skada för konkurrensen eller konsumenter. Utöver dessa förändringar bör regleringen ändras så att beteendeåtaganden från företag kan tillåtas i större utsträckning.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)