Ortosbehandling för övre extremiteten för barn med cerebral pares - en litteraturöversikt

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för hälsovetenskaper; Lunds universitet/Hållbar vardag och hälsa i ett livsperspektiv

Sammanfattning: Bakgrund: Cerebral pares [CP] är en hjärnskada som kan påverka funktionen i övre extremiteten. CP är den vanligaste diagnosen hos barn med motoriska funktionsnedsättningar. Arbetsterapeutiska interventioner behövs för att kompensera, alternativt förbättra, arm- och handfunktion, med avsikt att främja aktivitetsförmågan samt delaktighet i aktiviteter. Syfte: Att kartlägga och undersöka vilka ortosbehandlingar för övre extremiteten som används samt vilka effekter behandlingarna ger på kroppsfunktion och aktivitetsförmåga för barn med CP i åldrarna 0–18 år. Metod: En litteraturöversikt genomfördes av 11 artiklar. En kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats genomfördes. Resultat: Artiklarna redovisade en stor divergens av behandlingseffekten. Resultaten indikerar däremot att ortos som enskild behandling ger effekt på både kroppsfunktion och aktivitetsförmåga. Vilka ortosbehandlingar som används för barn med CP varierar. Funktionella mjuka ortoser utgör en majoritet medan andra interventioner erbjuder en variation av Ultraflex eller statiska ortoser. Slutsats: Viss evidens stödjer användning av ortos som enskild intervention, där handfunktion kan förbättras, vilket kan främja aktivitetsförmågan. Ortoser som kombineras med andra interventioner har möjligen en förbättrande effekt på kroppsfunktion. Den begränsade evidensen kräver vidare forskning för att skapa säkerhet vid val av interventioner för övre extremiteten hos barn med CP.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)