Användning av getter för naturvård i Sverige

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Animal Environment and Health

Författare: Josefin Sandelius; [2019]

Nyckelord: bete; sly; brandgator; betesmarker;

Sammanfattning: Getter finns i hela världen. De har som störst betydelse i utvecklingsländer, men har även haft betydelse i Sverige för produktion av mjölk, kött, hudar, ragg och horn. Under mitten av 1800-talet fanns det cirka 170.000 getter i landet, men de minskade kraftigt när skogsindustrin tog fart, eftersom att de ansågs förstöra skog och mark. Under 2000-talet har getpopulationen i Sverige börjat öka igen, och geten börjar rentvås från sitt rykte som ”skogsmarodör”. Syftet med denna litteraturstudie är att studera getter betesbeteende, födoval och påverkan på biologisk mångfald för att kunna dra slutsatser om hur getter skulle kunna användas för naturvård i Sverige. Getter skiljer sig från våra andra betesdjur genom att deras huvudsakliga föda utgörs av löv istället för örter och gräs. Getterna äter gärna i huvudhöjd och tränger sig in i buskage för att nå blad. Förutom löv äter getter även knoppar, bark, sprött gräs och små kvistar – man skulle kunna säga att getter äter lite av mycket, medan våra andra betesdjur äter mycket av lite. Getternas unika betesbeteende möjliggör en helt egen nisch inom naturvård. Eftersom att getterna äter buskar och avbarkar unga träd, kan de användas för att rensa sly och restaurera igenvuxna naturbetesmarker. Studier har även visat att getter kan användas för att beta bort växtlighet som annars fungerar som bränsle vid skogsbränder, och på så vis kan man skapa brandgator. På marker som betas av getter har man sett en minskning av buskar och träd och en ökning av gräs och andra växtarter som lever nära marken, och som då får mer solljus och näring. Samtidigt som getternas bete har flera fördelar, är det viktigt att markerna inte överbetas, då detta kan leda till en minskad biologisk mångfald och stor negativ påverkan på marken och växterna. Det är önskvärt med fler studier om getters påverkan på den svenska naturen och dess biologiska mångfald för att minska risken för oönskade effekter samt för att bäst utnyttja betande getter som en resurs.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)