"Man kan inte kalla skällsord för mobbning om man är vänner": En kvantitativ undersökning om skällsorden i skolan

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket

Författare: Stina Kask; [2015-07-07]

Nyckelord: sociolingvistik; skällsord; verbala kränkningar; skolan; värdegrunden;

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen har dels varit att undersöka vilka skällsord som används och vilka som undviks på en gymnasieskola i centrala Göteborg, dels att göra en mindre kartläggning av hur lärare och elever ställer sig till dessa. Uppsatsen kommer även att undersöka vilka direktiv styrdokumenten för gymnasieskolan ger gällande skällsord och verbala kränkningar. Jag har valt att använda mig av enkätundersökningar där 32 elever och 30 lärare har deltagit. Såväl skolans värdegrund som sociolingvistiska teorier om fult språk har legat till grund för konstruktionen av enkäten. Undersökningen visar att de skällsord som uttalas av eleverna i klassrummet är de som funnits bland svenskans invektiv sedan länge, t.ex. idiot och jävel. Det framkom dessutom en relativt stor acceptans från eleverna kring ordet bög i klassrummet. De vanligaste orden som eleverna uppgav att de inte säger var hora, bög/bögjävel och fitta/fittjävel. Intressant är att ordet bög förekommer både som det ord som vissa av eleverna inte säger i klassrummet och som ett ord som kan uttalas av andra elever utan problem. Även lärarna uppgav att idiot är det ord som flest tolererar medan hora, fitta och bög var de skällsord som ansågs mest oacceptabla. Resultatet visar även att elever och lärare har ungefär samma inställning till skällsord. Däremot anser lärare i högre grad än elever att förekomsten av skällsord på skolan är ett problem. Respondenterna har haft möjlighet att utveckla sina ställningstaganden genom enkätens avslutande utrymme. Där framkom att attityderna till skällsord ofta beror på situation och person, detta var något både lärare och elever kommenterade. Däremot finns det inget sådant utrymme för undantag enligt Skolverkets direktiv utan där framgår det att all typ av kränkande behandling alltid ska följas upp med vidtagna åtgärder fram tills önskad effekt uppnåtts. Jag har uppmärksammat att det finns en problematik gällande när skällsorden ska tolkas som kränkande och när de uttalas som närhetsskapande då detta är upp till varje lärare att avgöra. Uppsatsen behandlar även styrdokumenten och deras direktiv. Läroplanen föreskriver en skyldighet att motverka kränkande handlingar och svenskämnets innehåll på gymnasiet ska behandla skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt olika typer av språklig variation. Skällsord i skolan kan alltså behandlas både ämnesövergripande och som moment i svenskundervisningen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)