Oskyddade trafikanter i ombyggda korsningar - En undersökning om hur åtgärder som har vidtagits i korsningar har påverkat oskyddade trafikanter i Helsingborg

Sammanfattning: I denna rapport undersöks hur olika åtgärder påverkar trafiksituationen för oskyddade trafikanter i korsningar. Undersökningen görs främst utifrån de tre aspekterna trafiksäkerhet, framkomlighet och omgivande miljö. Arbetet omfattar sex korsningar i Helsingborg som har byggts om vid olika tidpunkter och där olika åtgärder har vidtagits. För att göra en bedömning av åtgärdernas påverkan på trafiksäkerheten studeras bland annat hastighetsmätningar och STRADA-data. En bedömning av framkomlighet och omgivande miljö görs utifrån litteraturstudier, fältstudier och samtal med sakkunniga från företaget Atkins Sverige AB, Helsingborgs stad samt Lunds Tekniska Högskola. Arbetet omfattar följande korsningar: - Jönköpingsgatan – Örebrogatan som byggdes om 2019 - Hantverkaregatan – Nedre Nytorgsgatan som byggdes om 2019 - Gustavslundsvägen – Spireagatan som byggdes om 2019 - Tågagatan – Persgatan som byggdes om 2016 - Garnisonsgatan – Muskötgatan som byggdes om 2012 - Filbornavägen – Jönköpingsgatan som byggdes om 2011 & 2019 Resultatet av undersökningarna visar att en cirkulationsplats är en vanlig åtgärd att vidta i olycksdrabbade korsningar där höga hastigheter är ett problem. Åtgärden ger en hastighetsdämpande effekt, reducerad olycksrisk och en tydligare bild för de oskyddade trafikanterna över av hur de ska bete sig i korsningen. I de korsningar där höga hastigheter inte är ett lika stort problem men målet likväl är att öka tryggheten för de oskyddade trafikanterna, är en upphöjd passage eller upphöjning av hela korsningen en vanlig åtgärd att vidta. Förutom att sänka hastigheter gör denna åtgärd att motorfordonsförare har längre tid på sig att upptäcka de oskyddade trafikanterna då de behöver bromsa in inför upphöjningen. Framkomligheten har förbättrats genom att de oskyddade trafikanterna prioriteras mer och fått större plats i vägbanan. Detta visar sig bland annat i att dessa trafikantgrupper har fått företräde i större utsträckning och på fler platser. Den omgivande miljön har stor inverkan på trygghetskänsla och trivsel på de olika platserna. Åtgärder har därför vidtagits för att genom en mer estetiskt tilltalande miljö öka korsningarnas attraktivitet bland de oskyddade trafikanterna. Vegetation och belysning är faktorer som bidrar till detta. Genom att arbeta för en bättre luftkvalité kan även hälsorisker reduceras.