IC (Intellectual Capital): Organisationers osynliga värde : En studie om redovisning av intellektuellt kapital inom rekryterings- och bemanningsbranschen

Detta är en Kandidat-uppsats från Mittuniversitetet/Institutionen för ekonomi, geografi, juridik och turism

Sammanfattning: I dagsläget finns det ett stort gap mellan det bokförda värde till vilket organisationer värderar sina tillgångar och det marknadsvärde till vilket organisationerna är värderade. Vad detta osynliga värde består av kan delvis beröra något som teoretiker och praktiker kommit att kalla intellektuellt kapital (IC). IC består av bland annat anställda, kompetens, strukturer, system, kundbaser och relationer. I dagens kunskapsföretag kan detta omfatta stora delar av företagens tillgångar. Anledningen till att detta gap uppstår beror till stor del på en problematik att värdera dessa tillgångar inom IC med det nuvarande ramverket för redovisning. Då det inte existerar några lagar gällande hur IC ska redovisas har företagen hamnat i en situation där detta sker genom frivillig redovisning. Detta tar sig i uttryck på olika sätt, vilket skapar spretiga presentationer inom ett redovisningsfält som annars styrs av en röd tråd och kontinuitet. Ett kommunikationsmedel som kommit att användas för att presentera information om IC är årsredovisningen.Syftet med denna studie är att undersöka hur, i termer av omfattning, företag inom rekryterings- och bemanningsbranschen presenterar information om IC i sina årsredovisningar. För att studera IC används begreppen humankapital, strukturkapital och relationskapital vilka utgör en väl vedertagen uppdelning. Dessa bryts ned i ett antal indikatorer vilka undersöks. Metoden som används för att besvara studiens frågeställningar är en kvantitativ innehållsanalys. Detta med bakgrund av att det är ett effektivt medel för att studera mönster i kommunikation och göra bedömningar av förmedlad information.Resultatet från studien talar för att relationskapitalet är det som generellt rapporteras mest, följt av humankapital och slutligen strukturkapital. Det framgår att samtliga företag redovisar information om IC i sina årsredovisningar, och samlat utgör medelvärdet och medianen för redovisningen över hundra rapporterade indikatorer per företag. Det förekommer vissa skillnader mellan vilka faktorer som mest frekvent redovisas hos företagen, där exempelvis två av företagen redovisade humankapital mer och några andra företag redovisade betydligt mycket mer IC generellt. Resultaten diskuteras utifrån ett antal redovisningsteoretiska utgångspunkter och det framgår att det skulle kunna röra sig om geografiska och nationella skillnader. Det som slutligen kan fastslås är att företagen tycks lägga stort fokus på att redovisa information om kunder, anställda och olika partners. Det var vanligt förekommande att olika nöjdhetsindex presenterades för att visa hur bra dessa behandlas. Det som var utmärkande inom redovisningen av strukturkapitalet var att företagen lade mest vikt på att redovisa information om kultur inom organisationerna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)