Konflikten om Kosovo: en analys av Kosovoalbanernas argumenttill en egen stat

Sammanfattning: Kosovokonflikten är högst aktuell då Kosovo förklarade sig självasjälvständigt i början av år 2008, samtidigt som Serbien med alla medelförsöker hejda den pågående utbrytningen. Området Kosovo har sedan 1300-talet varit ett område som har plågats av just suveränitetskonflikter mellanSerbien och det Osmanska riket, fram tills på 1900-talet då Kosovoinförlivades med den Jugoslaviska federationen. När Balkankriget utbröt sökte Kosovo att förklara sig självständigt vilket Serbien hejdade genom bland annat brott mot mänskligheten. Arbetets syfte är att undersöka om Kosovo uppfyller de teoretiska ochempiriska riktlinjerna för att nå ett statserkännande och därmed nå suveränitet. Uppsatsen utförs genom en mindre fallstudie, eftersom uppsatsen fokuserar påett fåtal aktörer och enbart ett fall, det vill säga Kosovokonflikten. Studien visar att det finns övergripande riktlinjer för vad som krävs av enstat för att den ska nå suveränitet och sedermera överleva, enligt teorin ärdessa att: staten har en idé som stämmer bra överrens med dess nationalitet,att det finns effektiva institutioner och att staten behöver en fysisk bas,där statens population är bosatt och där staten kan utnyttja sig av sinainstitutioner. De empiriska riktlinjerna som framkommer är: att staten ifråga har en permanent population, att staten har ett definierat territorium, att staten har en regering som utövar kontroll över territoriet, och att staten har kapacitet att ingå i relationer med andra stater. Dessa riktlinjer definierar inte exakt vad som krävs av den aspirerandestaten. Vid jämförande av Kosovo med andra små suveräna stater så uppfyllerKosovo två av de fyra kriterierna, populationsmängd och statens fysiska bas.De resterande två riktlinjerna, statens förmåga att ingå internationellarelationer och för regeringen att kunna kontrollera det egna territoriet, ärsvåra att analysera, då flertalet mindre suveräna stater får assistans avandra angränsande stater med just dessa två punkter. Studien visar även att om en aspirerande stat har alla de fyra kriteriernauppfyllda blir den inte en suverän stat automastiskt, den behöver först blierkänd av andra suveräna stater. Den aspirerande staten måste därför sökaerkännande hos andra suveräna stater för att få bekräftelse om sin egensuveränitet.Studien visar även att Kosovos argument till en egen suverän stat baseradesig på flertalet argument: 1, det kosovoalbanska folkets historia, 2,kosovoalbanernas majoritet, 3, den erövring som Serbien åstadkom över Kosovovar inte lagenlig och 4, att Kosovo fungerade som en autonom stat under denJugoslaviska federationen med samma rättigheter och skyldigheter som Serbien.Serbiens motargument till Kosovos utbrytande med hänvisning till FN-stadganfinns det invändningar emot, då Serbien inte har uppfyllt de kriterier somkrävs för att få åtnjuta de rättigheter FN-stadgan innebär.