Kan urskog vara kulturlandskap? : en tvärvetenskaplig studie av kulturspår och naturvärden i Eggelatsområdet

Sammanfattning: Idag hittas både höga kultur- och naturvärden inom områden som har lämnats mer orörda av det industrialiserade skogsbruket än andra och där andelen gammal skog med döda träd och lågor därför är högre (Ericsson 2001). En stor andel områden som tidigare ansetts vara urskog eller orörda av människan, har på senare tid istället visat sig vara starkt påverkade av mänsklig aktivitet.Den före detta kronoparken Eggelats nordöst om Arjeplog, är ett sådant område. Syftet med min fältinventering i området var att registrera kulturspår både av samiskt ursprung och av det industriella skogsbruket. Jag ville ta reda på hur mycket spår som egentligen fanns i området och vad de kunde berätta om områdets skogsbrukshistoria. Vidare undersökte jag källmaterial i form av bland annat beståndsbeskrivningar från början av 1900-talet och framåt för att få en bild över hur området har förändrats under de senaste 100 åren. Jag har också undersökt hur skyddsinstrumentet kulturreservat tillämpas och om det finns någon internationell motsvarighet. Min studie hade även som syfte att analysera undersökningsområdets bevarandevärde utifrån både de kultur- och naturvärden som finns närvarande.Inventeringen av kulturspår på träd i området, och dateringen av dem, visar att området används av samer minst så långt tillbaka som 1647 fram till slutet av 1800-talet. Typen av fynd visar även på ett återkommande och varierat bruk av området. Fynd av olika slags stubbar i området tyder även på att det delvis huggits under begränsade perioder. Studien av källmaterialet visar att landskapet som området ligger i har förändrats drastiskt sedan 1900-talets början. All skog i området bedömdes då vara överåldrig och inga stora huggningar hade utförts vare sig i undersökningsområdet eller i dess omgivning. Idag är landskapet omkring området fragmenterat och består till stor del av homogena barrskogsbestånd med en ålder under 100 år.Idag finns det endast ett kulturreservat med syfte att bevara det samiska kulturlandskapet (Riksantikvarieämbetet 2009c). Detta trots samernas långvariga historia i området och att deras brukande präglar i stort sett hela det nordliga skogslandskapet. Ofta skyddas samiska kulturspår istället inom ramen för naturreservat.Jag tycker att ett större fokus borde läggas på de kulturspår som finns i de nordliga boreala skogarna. Kulturspår på träd är ett förgängligt kulturarv som snabbt håller på att försvinna, både på grund av naturliga processer och människans exploatering av skogslandskapet (Berg m.fl. 2011a). Genom att skydda dem i form av kulturreservat istället för naturreservat lyfts de samiska spåren fram och synliggörs. Det är trots allt inte förrän vi vet att de finns som vi kan lära oss att förstå och uppskatta dem.