C & N upptag i nya mellangrödor

Detta är en M1-uppsats från SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)

Sammanfattning: Det finns många olika anledningar till varför man väljer att så mellangrödor. I detta försök har vi valt att fokusera på själva mellangrödan och inte på användningsområdet. Försöket går ut på att undersöka kol- och kvävehalten i oljerättika och maträttika (Strukturator). Definitionen på en mellangröda är något som man odlar mellan två huvudgrödor. Målet med att odla en mellangröda är bland annat att rötterna snabbt ska kunna ta sig ner i marken för att få en luckrande effekt och ta upp överbliven växtnäring så det inte lackas ut. Det finns många olika sorters mellangrödor. Oljerättika och maträttika, som används i detta försök, har en stor pålrot som går djupare ner i jorden än andra mellangrödor. I detta försök används en speciell rotprovtagare för att kunna få upp rötterna ur marken i olika skikt. Sedan tvättades rötterna med hjälp av en sikt för att urskilja jord och smuts. Rötterna och den ovanjordiska biomassan torkades ner och det gjordes en vägning av ts-vikten samt analys av kol, kväve och askhalten. För att få en bättre insikt i mellangrödorna har vi valt flertalet olika parametrar att ta fram resultat på, allt för att få en helhet i resultatet. Vi har dels räknat på hur hög rotbiomassan är per planta, dels kring rotbiomassan per hektar i de olika leden, kvävehalt per planta samt räknat på kvävemängden per hektar. Den ovanjordiska biomassan har summerats och kvävehalten har bestämts. Dessutom har C:N-kvoten räknats ut för varje led i försöket så att det går att avgöra hur lätt kvävet frigörs från mellangrödan och när det då blir tillgängligt för nästkommande gröda. Med tanke på att det varit så många delmoment i försöket hela vägen från arbetet i fält, med provtagning, fram till analysering av kol- och kvävehalt finns det många eventuella felkällor. Felkällorna har undvikts i största möjliga mån och där det inte gått att undvika att en felkälla kan uppstå har felkällan endast accepterats ifall den har varit likvärdig för alla leden i försöket. Med alla resultat framställda valdes parametern kg N/ha, som den mest relevanta och intressanta att redovisa. I försöket har de olika leden haft olika förutsättningar vilket lett till att det inte rättvist går att jämföra leden mot varandra utan att väga in förutsättningarna. Dock har två led haft likvärdiga förutsättningar och därför har dessa två led varit intressanta att göra en jämförelse mellan. Slutsatsen i jämförelsen mellan led med, Strukturator, och led med, oljerättika, är att strukturatorn har haft ett effektivare kväveupptag och innehåller därför en högre mängd kväve, både per planta och per hektar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)