Hur nöjda är Arlas medlemmar? : utvärdering ur ett medlemsperspektiv

Sammanfattning: Kooperativa föreningar ägs och drivs av medlemmarna efter deras verksamhetsbehov. Medlemmarna investerar i föreningen för att den ska kunna avsätta deras produkter på ett lönsamt sätt. För att det ska fungera måste det finnas tilltro till föreningen, ledningen och styrelsen. Det har hävdats att förtroende är den viktigaste tillgången i en kooperativ förening. Till följd av globaliseringsprocessen och stora tekniska framsteg de senaste decennierna har några lantbrukskooperativa föreningar expanderat betydligt för att klara den stegrande konkurrensen (Nilsson, Svendsen och Svendsen, 2012). Arla Food amba är en mejerikooperation som växt betydande se senaste åren och har idag medlemmar i Sverige, Danmark och Tyskland samt produktion i 13 länder. Det finns en rad olika variabler i en kooperativ förening som påverkar om medlemmarna känner sig nöjda och har förtroende till föreningen. Tillexempel medlemsinformation, möjlighet till att påverka samt närhet till styrelse och ledning. Studien syftar till att kartlägga Arla medlemmarnas grad av nöjdhet till sin förening och tänkbara förklarings variabler som påverkar nöjdheten. Samt skillnad mellan olika medlemskategorier vad beträffar hur nöjda de är. För att kunna besvara syftet används teorin om socialt kapital och en empirisk studie på medlemmarna i Arla genom en enkätstudie. Enkäten har skickats ut till medlemmarna i Arla Food amba via Internet som en webbenkät. Arla Food amba är en mejerikooperativ förening som idag har 3 865 svenska medlemmar, uppdelade i fyra regioner och 29 kretsar. Det högsta beslutande organet är representantskapet. Medlemmarna i Sverige är i förhållandevis gamla och har inte lika stora företag som till exempel medlemmarna i Danmark. Den organisation inom Arla som finns för att informera och besvara frågor är medlemsservice. Informationen förmedlar via en rad olika kanaler, till exempel sammankomster, ägarblad och internet. Den avkastning och utdelning medlemmarna får från Arla kallas Arlanoteringen. Studien visar att Arlas medlemmar varken är väldigt nöjda eller missnöjda med föreningen. Förtroendet till föreningen är varken väldigt bra eller dåligt. Medlemmar som har ett stort engagemang i föreningen känner sig mer nöjda och anser att de har större möjlighet att påverka än de medlemmar som inte är engagerade i föreningen. Förtroendevalda medlemmar är de som är mest nöjda. Det finns annars ingen medlemskategori som har någon specifik åsikt som skiljer sig från mängden. Äldre medlemmar kan ses som något mer missnöjda och yngre medlemmar är något mer positiva till tillväxten. Det finns ingen märkbar skillnad mellan var i Sverige medlemmarna i Arla bor och vad för inställning de har till föreningen. Den informationskanal som medlemmarna är mest nöjda med är Ägarbladet. Medlemmarna är även nöjda med Ägarnätet men de anser dock att det bör förbättras.