Sambandet mellan individers självskattade hälsa, socioekonomiska status och sociala kontext : En studie över individer med definierad ryggsjukdom

Detta är en Magister-uppsats från Linköpings universitet/Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling; Linköpings universitet/Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Sammanfattning: I denna studie har vi med ett kvantitativt tillvägagångsätt analyserat hur den självskattade hälsan hos en sjukdomspopulation förhåller sig till socioekonomiska faktorer, social kontext och de tre inkomsthypoteserna. De tre inkomsthypoteserna avser absolutinkomsthypotesen, relativinkomsthypotesen och inkomstskillnadshypotesen. Datamaterialet som ligger till grund för denna studie baseras på registerdata över cirka 7700 patienter över 18 år från Stockholms län som genomgått ryggkirurgi under åren 2006–2016. Den självskattade hälsan analyserades både vid inskrivningstillfället i samband med ryggkirurgi samt som förändringen i den självskattade hälsan från inskrivningstillfället till ett år efter operationen. Till vår vetskap har tidigare forskning inte i någon större utsträckning analyserat sambandet mellan socioekonomiska faktorer och förändringen i självskattad hälsa i samband med vårdinsats, vilket är en del av vårt forskningsbidrag. Resultaten indikerar att social kontext inte har ett statistiskt signifikant samband med förändringen i självskattad hälsa. Vid analys av den initiala hälsonivån finner vi dock tvetydiga resultat för inkomstskillnadshypotesen och relativinkomsthypotesen. Vi finner att absolutinkomsten har en positiv korrelation med den självskattade hälsan både vid inskrivningstillfället och vid förändringen. Vi finner även att universitetsutbildning har ett statiskt signifikant och positivt samband med förändringen i självskattad hälsa dock gäller inte detta för den självskattade hälsan vid inskrivningstillfället. Våra resultat indikerar även att vara född utanför Europa har en statistiskt signifikant negativ korrelation med den självskattade hälsan vid inskrivningstillfället samt vid förändringen i självskattad hälsa. Våra resultat ger en djupare förståelse för vilka faktorer som kan ligga till grund för skillnader i självskattad hälsa hos en sjukdomspopulation. Vidare ger studien underlag för utformning av policyrekommendationer som riktar sig mot en jämnare fördelning av hälsa i samhället genom implementering av tolk och individuellt anpassad information

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)