Kvalitetshotande beteende : en kvalitativ studie som studerar hur revisionsbyråer arbetar med att motverka ett dysfunktionellt beteende

Sammanfattning: Problembakgrund: Företagsskandaler som Prosolvia och HQ Bank har bidragit till ett ifrågasättande av revisorns roll i samhället. Revisorns uppgift är att säkerställa att de finansiella rapporterna som presenteras till intressenter speglar en rättvis bild av företaget. Situationer då intressenterna ifrågasätter kvalitén på de finansiella rapporterna och indirekt ifrågasätter revisionskvalitén skulle kunna leda till en obalans i det finansiella systemet. Detta på grund av den information som de finansiella rapporterna är avsedd att ge. I forskningssammanhang har revisionskvalitén undersökts genom olika metoder. Vi kommer att undersöka kvalité genom att studera hur revisorer väljer att agera i sin yrkesroll. I forskningssammanhang har detta benämnts som ett dysfunktionellt beteende hos revisorer. Ett dysfunktionellt beteende, eller ett kvalitetshotande beteende som det även benämns, har delats in i två kategorier, direkt- och indirekt hotande. Det direkt hotande innebär att revisorn (1) Hoppar över steg i revisionsprocessen (2) Ytligt granskar dokument ifrån klient (3) Inte helt följer de regler och riktlinjer som finns (4) Enbart granska mindre komplexa delar eller (5) Accepterar en klients vaga förklaring. Det indirekt hotande beteendet innebär att revisorn underrapporterar tiden som har lagts på en revision. Detta hotar inte kvalitén direkt men kommer att sätta större tidspress på framtida revisioner då tidsbudgetarna baseras på tiden som lagts ned på revisionen föregående år. Problemformulering och syfte: Vi har i denna studie undersökt hur revisionsbyråerna arbetar med att säkerställa kvalitén. Detta genom att motverka ett dysfunktionellt beteende bland sina anställda. Tillvägagångssätt: Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod, hermeneutiskt synsätt och med ett deduktiv angreppssätt. Vi ansåg att detta tillvägagångssätt var mest lämpat utifrån syftet med studien. Tio respondenter har intervjuats ifrån olika revisionsbyråer i Sverige. Storleken på byråerna där respondenterna arbetar varierar samt de olika respondenternas position inom byråerna. Dock har majoriteten av respondenterna varit auktoriserade revisorer samt partners. Respondenterna har ställt upp under anonymitet. Teorier och resultat: Vi har valt teorier som relaterar till ämnesområdet samt som kan vara en del i förklaringen till varför anställda agerar med ett dysfunktionellt beteende och hur det skulle kunna motverka. De olika teoriområdena innefattar, stress, etisk kultur, kontrollsystem och straff. Vi fann att respondenterna var medvetna om att beteendet förekommer i byråerna och att stress var den huvudsakliga orsaken. Byråerna hade varierande metoder för att motverka denna stress. Till exempel föreslå brutet räkenskapsår till de nystartade företagen, planera arbetsflödet och omfördela arbetet mellan de anställda. Den huvudsakliga orsaken till att stress förekommer anser respondenterna är på grund av marknadens hårda prissättning av revisionstjänster, vilket ger upphov till en tidspress på byråerna. Respondenterna visade på att en stark ledare bidrar till en stark etisk kultur. Detta är något som byråerna ser som viktigt för att upprätthålla en stark etisk kultur vilket skulle kunna motverka beteendet. De kontrollsystem som användes fann vi varierade mellan de olika byråerna. Vi fann även en variation i kontrollernas förmåga att upptäcka om en anställd agerade kvalitetshotande. I kontrollsteget, (1) genomgång, ansåg respondenterna att det var lätt att upptäckta om en assistent agerat kvalitetshotande. Vidare fann vi att de åtgärder byråerna använde sig av om beteendet upptäcktes var av en lärande karaktär då den auktoriserade revisorn instruerade den anställde hur denne egentligen skulle ha genomfört arbetssteget. Ytterligare åtgärder vi fann var tillsägelse, komplettering och uppföljning. Vid upprepande tillfällen använde byråerna sig av ytterligare åtgärder i form av utbildning, omplacering eller uppsägning.