Kan en ökning av fysisk akivitet lindra depressiva symptom hos personer med övervikt och Obstruktiv sömnapné

Sammanfattning: Bakgrund: Obstruktiv sömnapné (OSA) innebär luftflödeshinder under sömnen vilket leder till andningsuppehåll. OSA är vanligast förekommande vid övervikt och hos män. Individer med OSA lider oftare av depression än övriga befolkningen. Fysisk aktivitet har visat sig vara en effektiv behandlingsmetod för depression. Syfte: Att undersöka om förändring av fysisk aktivitet korrelerar med förändring av självskattade depressiva symptom, samt om det finns skillnader gällande kön eller intensitetsnivå. Metod: En retrospektiv, deskriptiv, korrelerande och jämförande studie. Data inhämtades från en tidigare studie. Fysisk aktvitet och självskattade depressiva symptom mättes med SenseWear Pro3 Armband respektive MADRS-S vid baslinjen och vid 6 månaders uppföljning. Resultat: Ett samband mellan ökning av fysisk aktivitet och minskning av MADRS-S-poäng förelåg, r= -0,27, p=0,04. Uppdelat på kön förstärktes sambandet hos männen, r= -0,35 (p=0,02). För kvinnorna förelåg ett samband mellan en ökning av fysisk aktivitet och en ökning av MADRS-S-poäng, r=0,7 ej statistiskt signifikant, p=0,16. Det fanns ingen skillnad i MADRS-S-poäng mellan grupperna på måttlig 5 (5,5) median (kvartilavstånd), respektive hög fysisk intensitetsnivå 4,5 (9,25), p= 0,68. Konklusion: Det förelåg ett samband mellan ökning av fysisk aktivitet och minskning av MADRS-S-poäng. Gällande skillnader mellan kön och intensitetsnivå gjorde det låga antalet kvinnor och högintensivt aktiva att inga slutsatser gick att dra.