Budgivning vid fastighetsöverlåtelse- En jämförelse mellan Sverige, Norge och Danmark

Detta är en Kandidat-uppsats från Malmö högskola/Kultur och samhälle

Författare: Malin Wallin; Johanna Svahn; [2017]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Studien behandlar lagrum, praxis och doktrin på ämnet budgivning i Sverige, Danmark och Norge. Förekomsten av budgivning vid fastighetsöverlåtelse är en gemensam kutym för ovanstående länder. Själva processen och reglerna runt budgivningen skiljer sig dock åt mellan länderna. I Sverige fungerar budgivningen som ett auktionsförfarande och bud är inte bindande. Norska budgivningar fungerar också som ett auktionsförfarande men bud är obligationsrättsligt bindande och presumtiva köpare lägger vanligen bud med en tidsfrist. I Danmark är alla bud bindande men till skillnad från Norge, dolda och öppnas samtidigt vid en bestämd tidpunkt, en så kallad budöppning. Svensk rätt innehåller formkrav för bindande köp av fast egendom och bostadsrätt. Formkravet innebär att presumtiva köpares bud är bindande först när köpekontraktet är påskrivet, vilket medför en risk för illojalt beteende vid budgivning. En potentiell köpare kan lägga ett bud på en fastighet, vinna budgivningen och sedan dra sig ur, utan några som helst skyldigheter. Den som lovar att i framtiden köpa en fastighet är därmed rättsligt helt obunden av sitt löfte. Detta innebär en problematik som rör såväl köpare, säljare och hela mäklarkåren. Köpare riskerar att betala ett för högt pris, säljaren riskerar att behöva sälja objektet en gång till och mäklaren riskerar sitt rykte i de fall det förekommer misstankar om fejkad budgivning. I Danmark blir det budgivning endast i de fall det finns flera spekulanter. Den som är intresserad av att köpa ett objekt kan lägga, ändra och/eller dra tillbaka sitt bud inom en av säljaren bestämd tidsfrist. Under tidsfristen är buden hemliga och när fristen löpt ut bestämmer säljaren om hen accepterar något av buden. Budgivarna har ingen aning om vad övriga spekulanter lägger för bud, och ges ingen möjlighet att buda över. Om det blir budgivning och endast en spekulant lagt bud, gäller varken budet eller reglerna för budgivning. I Norge ingås köp av fast egendom och bostadsrätt genom att potentiella köpare lägger bud till ett visst pris, inom en av budläggaren bestämd frist och om säljaren accepterar budet inom fristen är rättsligt bindande avtal ingånget. Precis som i Sverige kan budgivningen gå fort och den som vill köpa en fastighet kan känna sig stressad att lägga bud. Budgivare som lägger bindande bud kan därför ges för lite tid att undersöka fastigheten för att fatta ett välgrundat beslut. Risken för bulvaner sjunker avsevärt då budgivare måste stå fast vid sina bud. Studien belyser såväl fördelar som brister med samtliga länders lagstiftning kring budgivningen. Den svenska lagstiftningen verkar trygg och relativt enkel för alla parter, men en lagändring med identifiering av budgivare skulle öka tryggheten ytterligare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)