Att skapa familj – En queerteoretisk närläsning om kön och sexualitet i svensk familjerätt

Sammanfattning: När föräldrar inte själva kan komma överens i frågor om vårdnaden om, boendet för eller umgänget med sitt barn, kan frågorna tas upp hos socialtjänsten eller i domstol. När beslut om barn ska fattas, ska barnets bästa vara den slutligt bestämmande faktorn, en aspekt i bedömningen om barnets bästa är barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. En (radikal)feministisk utgångspunkt är att det patriarkala förtrycket finns i hemmet, i familjen. Inte bara genom våld och kränkningar, utan genom familjen som institution. En central del av den moderna familjen är föräldraskapet. I den här uppsatsen studeras gott föräldraskap, på en diskursiv och en rättslig nivå. På en rättslig nivå studeras trender, utvecklingslinjer och mottrender i den samhälleliga organiseringen av barnalstring och samvaro. På en diskursiv nivå diskuteras hur kön och heterosexuell tvåsamhet kan utmanas inom ramen för familjerätten. Ett syfte med uppsatsen är att studera det goda föräldraskapet, ett annat att utforma en analysmodell för familjerättslig forskning och utbildning. Analysmodellen utarbetas och testas i uppsatsen. Metoden utgörs av närläsning, och de två paradigmatiskt olika kunskapsintressena (rättsligt och diskursivt) bäddar för två olika sätt att skapa kunskap utifrån den information som närläsningen ger. Queerteoretiska och poststrukturalistiska verktyg – diskursanalys och narratologi – utgör bryggan mellan informationen och kunskapsskapandet. Valet av teori präglar även sättet uppsatsen är författad på, och problematiserandet av den egna kunskapsproduktionen. Materialet för närläsningen är för det rättsliga kunskapsintresset sådant material som ges genom rättskälleläran. Lagförarbeten, doktrin, rättsfall och lagstiftning studeras för att slutsatser ska kunna dras om vad lagstiftaren identifierar som problematiskt i familjerättsliga tvister. Hur risk med umgänge vägs mot behov av umgänge är av stort intresse, likväl som principen om barnets bästa. Hur bilden av familjen skapas är av lika stor betydelse för analysen som hur barns behov av en sådan familj framställs. För det diskursiva kunskapsintresset är materialet tingsrättsdomar om umgängestvister, som närläses och redogörs för i syfte att synliggöra antaganden som ligger till grund för avgöranden i sådana mål. Resultatet av analyserna anknyts till queerteoretiska diskussioner om familjen som ett görande (kinship), som en möjlig väg för att utmana heterosexuell tvåsamhet som ofrånkomligt kriterium i familjebildning.