Strategier för vårdpersonal att identifiera depression hos äldre

Detta är en Kandidat-uppsats från Malmö universitet/Fakulteten för hälsa och samhälle (HS)

Författare: Josephine Göttrik Eklöf; Hanna Strandberg; [2019]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Bakgrund: I vården av den äldre personen är det oftast sjuksköterskan, även undersköterskan, som är närmast och den som lämpligast kan fånga upp symtom på depression. Idag lider många äldre av depression men det misstas många gånger för något annat, vilket skapar ett onödigt lidande. Äldre är ofta multisjuka och står allt som oftast på en gedigen medicinlista, vilket gör det svårt att enbart genom observation upptäcka depression.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka strategier vårdpersonal behöver för att identifiera depression hos äldre inom äldreomsorgen.Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats genomfördes. Litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL och resulterade efter urvalsprocess och kvalitetsgranskning i 11 studier som låg till grund för resultatet.Resultat: Vårdpersonal, inklusive sjuksköterskor, saknar rätt kompetens och självförtroende för att kunna använda sig av bedömningsinstrument vid identifiering av depression. Det finns dock bevis för att med utbildning, både om depression men även i hur olika bedömningsinstrument används, skulle sjuksköterskan kunna screena för depression och således vara behjälplig i vårdkedjan i större utsträckning jämfört med idag. Det finns bedömningsinstrument som går snabbt att använda, och som är kostnadseffektiva och pålitliga.Konklusion: Sjuksköterskan ansvarar för patientens hälsa och välmående, och en hälsofrämjande åtgärd är att fånga upp depression hos äldre. Med enkla medel skulle sjuksköterskan kunna bidra i vårdkedjan och fånga upp depressiva symtom och således se till att patienten får adekvat vård.Nyckelord: Depression, identifiering, mätinstrument, sjuksköterska, äldreomsorg.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)