Strategier, prissättning och prismodeller : En jämförelse mellan två lokala gym

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Företagsekonomiska institutionen; Uppsala universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning:

Det finns få studier kring hur organisationer gör när de sätter sina priser på tjänster, därför är det aktuellt med en studie kring just detta. Samtidigt finns det alltjämt ett växande intresse och en ökad uppmärksamhet kring olika och nya hälsotrender med olika dieter och träningsformer, där allt fler väljer att bli medlemmar vid olika gymanläggningar. Därför har denna uppsats följande problemformuleringar:

  • Vad karaktäriserar strategier och prissättningsprocesser hos lokala gym?
  • Vilka prismodeller tillämpas och hur bidrar de till att realisera strategi och mål?

 

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lokala gym går till väga när de sätter sina priser, hur priserna i sin tur påverkar verksamheten och hur de bidrar till att realisera sina strategier. Detta genom att i denna uppsats använda oss av semistrukturerade intervjuer för att undersöka och jämföra två gym i Visby. Ett gym med ett klassiskt koncept, i det här fallet Gym1, jämförs med ett fitnesscenter, Form Visborg, som har ett modernt koncept som följer de nya trenderna med stor variation av träning och utbud.

 

För att svara på frågeställningarna används prismodell-equalizer, som är ett verktyg för att se vad i ett erbjudande företag tar betalt för. För att få förståelse för strategier används teorier som Porter och Mintzberg tagit fram, bland annat basstrategierna; differentiering, kostnadsledarskap och fokusering. För att sätta priser kan prissättningsmål och prissättningspolicys användas samtidigt som företagets varumärke och rykte kan påverka vilket pris ett tjänsteföretag sätter.

 

I analysen har det bland annat framkommit att det finns möjlighet för de båda gymmen att ändra sin prisformel för sina årskort, från att ta en fast avgift till en lägre fast avgift plus anpassa avgiften efter hur mycket kunden tränar. Detta för att gymmen då får möjlighet till att locka priskänsliga kunder samtidigt som de säkerställer en viss intäkt.

 

Slutsatserna vi dragit är att det mindre gymmet inte har utarbetade strategier och mål på samma sätt som det större gymmet. Vi kan även se att det som ingår i deras olika prismodeller varierar. Variationerna gäller mellan olika träningskort hos respektive gym men det finns också skillnader gymmen emellan. Vi har även kommit fram till att det finns möjlighet till att vidareutveckla prismodell-equalizern där ett reglage går från fasta steg till en glidande skala.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)