Disney - En klassgestaltning

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att granska på vilket sätt populära Disneyfilmer gestaltar klassförhållanden i sina animerade filmer riktade till barn. Vår utgångspunkt ligger i följande frågor: Vad utmärker karaktärer med hög respektive låg klass? På vilket sätt använder Disney sig av etablerade stereotyper i gestaltningen? Hur interagerar karaktärer med olika klasstillhörighet med varandra? Som metod har vi valt kvalitativ innehållsanalys för att nå de underliggande meningarna. Vi har valt ut 3 stycken Disneyfilmer: Lady och Lufsen, Lejonkungen och Prinsessan och Grodan. Det som är utmärkande i filmerna är att omgivningarna spelar stor roll vid gestaltningen av karaktärernas klasstillhörighet. Disney har valt att använda sig av skarpa kontraster mellan den högre och den lägre klassen. Detta kan vara för att de vill förtydliga, göra det lättförståeligt och inte för att förstärka eller förvränga åsikter om hur samhället ska se ut. Myter förstärker karaktärernas status. Dialekter har inte använts för att stereotypiskt utmärka klasstillhörighet utan Disney verkar ha valt dialekter endast utifrån vad som passar karaktärerna bäst. Att utveckla karaktärerna på detta sätt behöver inte betyda att Disney vill förvränga sanningen, utan kan bara vara ett sätt att göra karaktärerna intressantare och roligare.Det vi utläser av utvecklingen av gestaltningen mellan klasskillnader över tid är att man på 50-talet, då Lady och Lufsen producerades, definierade individers värde till en högre grad än idag utifrån deras klasstillhörighet. Samhällsklasserna var mer strikt åtskiljda och man var mer mån om familjens rykte. Normer och värderingar har förändrats sedan 50-talet. I Prinsessan och Grodan, som producerades 2009, bygger Disney broar mellan etniciteter samt de olika klasserna, detta kanske för att visa att ingen är mer värd eller bättre än någon annan.