Diskurser och diskurspositioneringar i det globaliserade klassrummet

Detta är en Master-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket

Sammanfattning: I dagens globaliserade klassrum möter lärare en heterogen skara elever. Den härstudien är skriven inom svenska som andraspråksfältet och det övergripande syftet äratt undersöka och synliggöra hur lärare arbetar med ett språk- ochkunskapsutvecklande arbetssätt på olika högskoleförberedande gymnasieprogram ochinom olika gymnasieämnen. Utgångspunkten i studien är att via diskursteorinundersöka vilka diskurser rörande språk, flerspråkighet, höga förväntningar ochexplicit stöd som framträder i klassrummet via lärare och elevers tal, reflektioner ochageranden och hur lärare och elever positionerar sig själva och varandra i förhållandetill de diskurser som framträder.För att besvara studiens syfte och frågeställningar har fältveckor genomförts iårskurs 2 i en klass på Teknikprogrammet och i en klass påNaturvetenskapsprogrammet. Under dessa fältveckor genomfördes 21lektionsobservationer och flertalet fältsamtal med elever och lärare. Det som studiensproducerade data visar är att det förekommer programdiskurser. Eleverna anpassar sigtill den enskilda lärarens klassrumdiskurs och förståelse av explicit stöd samt att detfinns en flerspråkighetsnorm där vissa språk och kulturer premieras. Elevernapositioneras som ansvarstagare för sina studieresultat på båda programmen och detförekommer en diskrepans i hur lärare finns tillgängliga under dagar dåundervisningen, på grund av Corona, genomförs på distans.De implikationer som återfinns är att undervisningen inte anpassas utifrånindividens förutsättningar och förkunskaper vilket i vidare bemärkelse innebär attskolans likvärdighetsuppdrag inte uppfylls. Kunskapsbidraget i studien ärsammanfattningsvis att de nyanlända och flerspråkiga eleverna inkluderas i vi:et pånationella program men att det finns ideologier som påverkar lärare på program- ochindividnivå som i sin tur påverkar elevers rätt till en undervisning där de utvecklas sålångt det är möjligt utifrån sina egna förutsättningar. De slutsatser som dras är attlärare i hög grad kan behöva medvetandegöras om hur deras ageranden påverkarhandlingsutrymmet för elever på individnivå i klassrummet. De ideologier somformar lärares förståelse för flerspråkighet och explicit stöd behöver diskuteras ochproblematiseras så att programdiskurser och enskilda klassrumsdiskurser kan utmanasoch omformas till förmån för diskurser som gynnar elever i det globaliseradeklassrummet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)