Man ser ju inte killar på stan som har klänning till exempel

Sammanfattning: Syftet är att undersöka barns föreställningar om genus i åldrarna fem till nio år. Genom att få barns perspektiv påämnet tror vi att det kan synliggöra det omgivande samhällets normer och värderingar på kön. Vårafrågeställningar är: Vilka föreställningar ger barn uttryck för gällande pojkar och flickor i intervjusituationen?och Vilken inverkan kan populärkulturen ha på barns föreställningar av det sociala könet? Vår teoretiskautgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. Vår utgångspunkt gällande genus är ett poststrukturalistisktperspektiv, där allting annat än människans genuppsättning ses som en social och kulturell konstruktion. Vi haranvänt oss av en kvalitativ metod då vi vill tolka och förstå barns svar och de föreställningar som de ger uttryckför. För att få svar på våra frågor har vi genomfört samtalsintervjuer med barn utifrån en barnbok som handlarom en könsneutral karaktär vid namn Ellis. Vi har genomfört sammanlagt nio gruppintervjuer i tre olikastadsdelar i Göteborgs kommun vilket utgör en urvalsgrupp på 30 barn. I vårt resultat kunde vi främst se attbarnens föreställningar om genus baserade sig på barnbokkaraktärernas utseende, att barnen såg flickor ochpojkar som en dikotomi, att populärkulturen och den visuella kulturen påverkar barns föreställningar om genussamt att det förekom en hierarkisk ordning mellan könen. Vår undersökning visar att barn i en tidig ålder harföreställningar om vad som är förenligt med pojkar och flickor, och att barn via sin omgivning approprierarsamhällets normer och värderingar. Pedagogers medvetenhet kring sitt eget och sin verksamhets förhållningssätt,normer och värderingar är därför avgörande för att motverka traditionella genusmönster i förskolan och skolan.Litteraturen och dess bilder är en stor del av barnens vardag och därför är det viktigt att pedagoger gör medvetnaval angående urval av böcker och bilder på förskolor och skolor.