Stigmatisering och motstånd : En studie av förortsungdomar i Norrköping och deras Alternativberättelser

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur ungdomar i förorten Navestad i Norrköping förhåller sig till den stigmatiserande diskursen som svensk media upprätthåller om dem. Genom kvalitativa enskilda intervjuer har sex ungdomar fått dela med sig av sina erfarenheter. Därefter tematiserades deras uttalanden och presenteras i analysen genom två huvudteman: “Reaktionen mot den stigmatiserande diskursen”, “Tillhörighet, identitet, gemenskap och transnationella relationer”. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av Erving Goffmans teori om stigma kombinerat med begreppet kulturell rasism, Pierre Bourdieu (1986) och Robert Putnams (2000) teori om socialt kapital och slutligen med begreppet transnationalism. Studiens resultat visar att ungdomarnas faktiska förhållanden skilde sig drastiskt från den stigmatiserande diskursen som svensk media upprätthåller om dem. Navestad och ungdomarna som bor där framställs antingen som brottslingar eller så framställs Navestad som ett farligt område. Detta har en negativ påverkan på deras möjligheter i livet. De upplever alienation, diskriminering och rasism. Ungdomarna beskriver sin förort som lugn, trygg, kärleksfull, en familjär plats och ett hem med solidaritet. Resultatet indikerar också̊ att alla ungdomar i undersökningen är involverade i gränsöverskridande relationer och aktiviteter i många former som skapar sociala nätverk och därmed skapar socialt kapital i Sverige dit de kan vända sig för stöd, solidaritet eller för att motverka den stigmatiserande diskursen som svensk media upprätthåller dem och deras bostadsområde.